Projektrapporter 2021

Region Stockholms vårdfastigheter förvaltas av Locum vilket reglerats i avtal med fastighets- och servicenämnden. Ansvaret att förvalta vårdfastigheter framgår även i fullmäktiges ägardirektiv för bolaget. Det är däremot inte tydliggjort vilken politisk organisation inom regionen som har fastighetsägar- och byggherreansvaret för vårdens fastigheter. Eftersom det är långtgående ansvarsområden som bland annat rör hälsa och säkerhet för dem som bor, arbetar och vistas i och omkring fastigheterna behöver regionstyrelsen säkerställa att dessa ansvars områden förtydligas i regionens olika styrdokument inom området.

• Läs Projektrapport 1 - Fastighetsägare och byggherreansvar för vårdens fastigheter

Under nuvarande mandatperiod har fullmäktiges miljöprogram och budgetar uttryckligen pekat på behovet av ett klimatanpassningsarbete i Region Stockholm. Revisionen bedömer att fullmäktiges inriktning när det gäller klimatanpassningar inte har uppnåtts. Regionstyrelsen bör därför bereda för beslut i fullmäktige vilka prioriterade insatser som bör genomföras för att säkerställa att regionens samhällsviktiga verksamheter kan motstå och hantera framtida klimatförändringar.

• Läs Projektrapport 2 - Klimatanpassning av Regionens Stockholms fastigheter och anläggningar

Regionfullmäktige har beslutat att regionen ska använda digitalisering och innovation som strategiska verktyg för att utveckla, effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten samt erbjuda bättre samhällsservice. Förutsättningarna för verksamhetsanpassade digitala tjänster som vilar på en kostnadseffektiv och säker it-informationsmiljö har förbättrats genom det övergripande arbete som pågår i regionen, men kan stärkas på ett antal punkter. Det gäller bland annat behovet av att tydliggöra fastighets- och servicenämndens uppdrag när det gäller att skapa en gemensam, kostnadseffektiv och säker it- och informationsmiljö om hela regionens it-infrastruktur konsolideras i stället för bara delar av den. Vidare gäller det nämndens roll i förhållande till regionstyrelsen när det gäller ansvar för kontraktering av it-tjänster och val av leverantörer.  

• Läs Projektrapport 3 - Strategisk styrning av IT och digitalisering

Framtiden hälso- och sjukvård har inneburit förflyttning av vård från akutsjukhusen till specialiserad öppenvård. Nätverk runt patienten skulle enligt framtidsplanen möjliggöras genom utveckling av vårdavtalen. Revisionen bedömer att avtalens konstruktioner inte ger tillräckliga förutsättningar för samverkan i nätverk runt patienten. I stället styr hälso- och sjukvårdsnämnden nu i högre grad med hjälp av andra styrinstrument. Revisionen ser en risk att den mer övergripande styrningen inte når vårdgivaren spå samma sätt som uppdragen i avtalen gör. Utformningen av avtalen varierar mycket mellan vårdområdena, men gemensamma analyser av hur olika avtalskonstruktionerna påverkar varandra görs inte. Hälso- och sjukvårdsnämnden bör därför analysera i vilken utsträckning de incitament som används i avtalen från avsedd effekt på patientflödena och samverkan mellan vårdgivare.

• Läs Projektrapport 4 - Avtalskonstruktioner för samverkan i nätverk runt patient

Inom Region Stockholm och i det regionala utvecklingsarbetet främjas innovationskraft, såväl i internt som externt arbete i offentlig och ideell sektor samt näringsliv. Fullmäktige signalerar en stärkt ambition för såväl den egna organisationens innovationsförmåga som främjandet av den geografiska regionens möjligheter. Otydlighet uppstår dock i gränsdragningen mellan det inåtriktade respektive det utåtriktade arbetet då flera frågor överlappar varandra. Regionstyrelsen och tillväxt- och regionplanenämnden behöver se till att ansvaret för det regionala utvecklingsuppdraget är tydligt, framför allt utåt mot externa aktörer. Vidare behöver regionstyrelsen säkerställa kunskap om innovationsfonden och även utvärdera hur finansieringsformen för det interna arbetet kan bidra till målet att vara den mest innovationsdrivna geografiska regionen.

• Läs Projektrapport 5 - Region Stockholm som innovationspartner

En av de stora utmaningarna i hälso- och sjukvården är kompetensförsörjningen där bristen på specialistutbildade sjuksköterskor, på nationell nivå beräknas leda till stora utmaningar inom de kommande två decennierna. Detta gäller även i Region Stockholm. I syfte att uppmuntra fler grundutbildade sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska eller barnmorska erbjuder Region Stockholm löneförmån vid studier och drygt 500 sjuksköterskor har studerat vidare med löneförmån under de senaste åren. Revisionen har granskat om de åtgärder för kompetensförsörjning som vidtas centralt och hos två av regionens egenägda akutsjukhus leder till fler specialistsjuksköterskor där behoven är störst. Granskningen visar att ansvaret för den systematiska kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor är i hög grad delat. Även om det finns samverkan och dialog finns det ingen aktör, varken inom eller utanför regionen, som är ansvarig för helheten och det saknas överblick och kunskap om regionens satsningar leder till fler specialistsjuksköterskor inom regionen. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden behöver därför, inom respektive ansvarsområde, säkerställa att det finns tillräcklig kunskap om de satsningar som görs på specialistsjuksköterskor och vad dessa lett till. Tillgång till tillräckligt många utbildade specialistsjuksköterskor förutsätter att samtliga vårdgivare, oavsett driftsform, tar emot studenter för att bidra till studenternas kliniska lärande och kompetens. Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver säkerställa att utbildningsplatser tillhandahålls av samtliga vårdgivare.

• Läs Projektrapport 6 - Kompetensförsörjning av specialistsjuksköterskor

Korrekta styrdokument är en förutsättning för affärsmässiga fastighetsförsäljningar som följer gällande lagstiftning, gällande statsstödsregler och god intern kontroll. Revisionen anser att det regelverk som i praktiken tillämpats i huvudsak skapar sådana förutsättningar, även det i några avseenden behöver revideras. Styrdokumenten behöver också beslutas politiskt. Granskade försäljningar bedöms i huvudsak ha skett på affärsmässig grund samt i enlighet med gällande lagstiftning och statsstödsregler. Revisionen bedömer att ansvar och roller behöver förtydligas så att det framgår om det är regionstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden som ska ansvara för att hänsyn tas till vårdens behov vid försäljningar.

• Läs Projektrapport 7 - Försäljning av regionens vårdfastigheter

Region Stockholm har, genom 2013 års Stockholmsförhandling, åtagit sig att genomföra, och delvis finansiera, en utbyggnad av tunnelbanesystemet. Ansvaret för utbyggnaden ligger hos trafiknämnden. Nämnden har två förvaltningar vara den ena ansvarar för själva utbyggnaden och den andra för att förvalta det samlade kollektivtrafiksystemet. Revisionen bedömer att nämndens styrning och kontroll av samverkan mellan de båda förvaltningarna behöver stärkas för att säkerställa såväl en effektiv resursanvändning som en robust och funktionell slutprodukt. Bland annat behöver formerna för samverkan tydliggöras och en förvaltningsgemensam mål- och risk hantering utvecklas, samtidigt som rapporteringen kring utbyggnadens utveckling behöver bli mer sammanhållen.

• Läs Projektrapport 8 - Investeringar i tunnelbanans utbyggnad

Översynen av styrande dokument och arbetet i övrigt kopplat till regionens investeringsverksamhet bedöms ge bättre förutsättningar för styrning och framtida kostnadskontroll jämfört med tidigare. Vissa styrdokument behöver dock förtydligas och ensas sinsemellan. Det gäller framförallt kopplade till avvikelsehantering och krav på beslutsunderlag. De fyra investeringar som granskats har i stort genomförts i enlighet med regionövergripande styrdokument. Locum och trafikförvaltningen som genomfört investeringarna har även tagit fram egna styrdokument med en tydlig koppling till de centrala dito.

• Läs Projektrapport 9 - Investeringsprocessen i praktiken

Region Stockholms kollektivtrafikfastigheter ägs huvudsakligen av Storstockholms Lokaltrafik (SL) och förvaltas av trafiknämnden. Granskningen visar att den praktiska hanteringen av fastighetsägar- och byggherreansvaret i huvudsak hanteras i enlighet med gällande lagkrav samt skapar förutsättningar för kontroll och uppföljning. Revisionen bedömer dock att regionstyrelsen och trafiknämnden i gällande styrdokument på ett enhetligt sätt bör tydliggöra vilken organisatorisk enhet som fastighetsägar- och byggherreansvar för kollektivtrafikens fastigheter.

• Läs Projektrapport 10 - Fastighets- och byggherreansvar för kollektivtrafikens fastigheter

Ett regionövergripande arbete inleddes tidigt för att samla in och omhänderta erfarenheter från kris- och beredskapsarbetet under pandemin, vilket skapat goda förutsättningar för att på ett systematiskt sätt dokumentera och analysera både utmaningar och lösningar. I Förändringsprojektet har utrymme skapats för vårdverksamheten att dels utveckla de rekommendationer KPMG lyft fram i sin utvärdering, dels komplettera med egna erfarenheter gällande kris- och beredskapsarbetet. Detta har medfört ett stort antal rekommendationer och en modell för spårbarhet som gör det möjligt att följa enskilda rekommendationer har tagits fram. Projektets organisering kan stärkas genom ett förtydligande av beslutsgång, ansvar och roller för åtgärder som vidtas, samt en separat redovisning av KPMG:s ursprungliga rekommendationer. Genom att säkerställa att även verksamheternas interna erfarenhetsinsamling ingår säkerställs kunskapsinsamlingen ytterligare. Tillvaratagande av erfarenheterna från omställning av vård kan ytterligare förbättras genom att sammanställa de åtgärder som vidtagits, vilka effekter de haft samt göra en analys av hur vårdstrukturen påverkar krisberedskapen.

• Läs Projektrapport 11 - Erfarenheter från coronapandemin