Projektrapporter 2020

Region Stockholm har sedan den 1 januari 2019 det regionala tillväxt och utvecklingsuppdraget i enlighet med lagen om regionalt utvecklingsansvar. Revisionen bedömer att regionstyrelsen bör tydliggöra gränsdragningen mellan regionstyrelsens ansvar för övergripande uppgifter respektive tillväxt- och regionplanenämndens ansvar för övriga delar av det regionala ansvaret.

Vidare bedömer revisionen att styrelsen och nämnden i samråd bör ta fram en strategi för vilka delar av det regionala utvecklingsuppdraget som ska finansieras med externa respektive interna medel. Revisionen bedömer också att återrapporteringen till regeringen av det regionala tillväxtarbetet bör anmälas till regionstyrelsen eftersom både regionstyrelsen och tillväxt- och regionplanenämnden fullgör uppdrag kopplat till det regionala utvecklingsansvaret.

• Läs Projektrapport 1 - Utökat regionuppdrag – Styrning och strategi för det regionala utvecklingsansvaret

Fullmäktige har betonat behovet av stärkt kunskapsstyrning för att säkerställa att patienterna får en likvärdig och evidensbaserad vård i hela länet. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett av de verktyg som används inom ramen för kunskapsstyrningen. Revisionen anser dock att hälso- och sjukvårdsnämnden samt vårdens kunskapsstyrningsnämnd inte till fullo säkerställer att de nationella riktlinjerna följs. Kraven i vårdavtalen är otydliga, och det saknas en systematisk uppföljning av hur väl vårdgivarna lever upp till dessa krav.

Revisionen rekommenderar därför att vårdens kunskapsstyrningsnämnd utvärderar resultaten av arbetet med kunskapsstyrning i regionen. Detta inkluderar att identifiera vilka förändringar som kan behövas för att nå målet om en likvärdig och evidensbaserad vård.

•  Läs Projektrapport 2 - Följsamhet till nationella riktlinjer

Medicinteknisk utrustning fyller en viktig funktion för att diagnostisera, behandla och lindra sjukdomar och skador. Nätverksansluten medicinteknisk utrustning integreras därför alltmer i arbetsprocesser och utgör en betydande del av de ekonomiska investeringarna inom hälso- och sjukvården. För att kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliserad medicinteknisk utrustning ger, och samtidigt hantera risker som följer med uppkopplade enheter, rekommenderar revisionen regionstyrelsen att säkerställa att nätverksansluten medicinteknisk utrustning som har upphandlats och konfigurerats med avsteg från regionens gällande riktlinjer upprätthåller en tillräcklig it-säkerhetsnivå. Vidar bör regionstyrelsen stärka uppföljningen av hur nämnder och bolag arbetar med it-säkerhet kopplat till nätverksansluten medicinteknisk utrustning.

• Läs Projektrapport 3 - IT-säkerhet i nätverksansluten medicinteknisk utrustning

Trafiknämnden driver flera investeringsprogram och projekt i samband med ombyggnationen av Slussen, med en total budget på över fem miljarder kronor. Revisionen konstaterar att en annan typ av styrning än den traditionella beställar-utförarmodellen krävs från regionens sida, eftersom detta är ett samarbete mellan självständiga besluts- och förvaltningsorganisationer.

Revisionen anser att trafiknämndens helhetsperspektiv i styrning, uppföljning och återrapportering av de ekonomiska förutsättningarna för investeringarna i Slussen behöver stärkas. Regionstyrelsen bör förbättra tillsynen och förberedelsen av investeringsbeslut, så att beslutsfattare i både trafiknämnden och fullmäktige tydligt kan förstå de ekonomiska och övriga risker som är förknippade med Slussenprojektet i sin helhet.

• Läs Projektrapport 4 - Slussen – Styrning och kontroll av regionens investeringar

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att vården i Region Stockholm ska bli digifysisk, dvs. både digital och fysisk. Utvecklingen mot mer digitala lösningar i hälso- och sjukvården innebär både möjligheter och risker. Revisionen bedömer att regionens strategier för digitalisering inte ger en tydlig inriktning och ansvarsfördelning för arbetet med digitaliseringen. Kravställning och uppföljning av vårdavtalen i husläkarverksamheten behöver utvecklas. Ineras utvecklingssatsningar ligger inte helt i linje med regionens strategi och det behöver fastställas på vilka grunder regionen ska delta i och finansiera dessa utvecklingssatsningar.

• Läs Projektrapport 5 - Första linjens digifysiska vård

I fullmäktiges budget för 2020 och de styrande dokumenten för inköp framgår att social hållbarhet ska ha en tydlig och konkret tillämpning i regionens inköpsprocesser. Revisionen bedömer dock att regionstyrelsen och fastighets- och servicenämnden inte fullt ut säkerställer detta. Som ett resultat ställs inte systematiska krav inom områden som barns rättigheter, diskriminering och skydd för nationella minoriteter i avtal, vilket innebär att efterlevnaden av fullmäktiges policyer och gällande lagstiftning inte kan garanteras.

Revisionen ser positivt på att regionstyrelsen under 2021 arbetar fram en hållbarhetspolicy och strategi, då den nuvarande definitionen av social hållbarhet i de styrande dokumenten anses vara otillräckligt tydlig.

• Läs Projektrapport 6 - Socialt hållbar inköpsprocess

Läkemedelsförsörjning inom slutenvården är en lång och komplex kedja, där regionen endast har rådighet över de sista stegen. Försörjningen av läkemedel är sårbar och frekvensen av restnoterade läkemedel både inom Sverige och utomlands ökar. Revisionen bedömer att läkemedelsförsörjningen styrs så att det finns förutsättningar för en tillräcklig tillgång på läkemedel inom slutenvården. Regionen uppfyller också i huvudsak kraven i lagen om funktioner inom läkemedelsförsörjning. Det saknas dock en samlad överblick av tillgången på läkemedel inom regionen. En sådan redovisning skulle också underlätta för beredskapen vid kris och extraordinära händelser.

• Läs Projektrapport 7 - Läkemedelsförsörjning inom slutenvården

Flera av de stora investeringsprojekten i vårdens fastigheter har tidigare överskridit beslutade investeringsramar. För att säkerställa att de skattefinansierade investeringarna genomförs med en långsiktigt god ekonomisk hushållning behöver regionstyrelsens uppföljning av pågående investeringar och utvärdering av avslutade investeringar stärkas. Som en del i detta arbete behöver styrelsen kontinuerligt rapportera avvikelser mot fullmäktiges genomförandebeslut. Det gäller avvikelser i tid, ekonomi och innehåll för pågående investeringar. Regionstyrelsens redovisning av investeringar behöver utformas så att utfall mot fullmäktiges beslut och förslag till förändringar framgår på ett överskådligt sätt. Detta för att säkerställa att det är transparent för beslutsfattare vad de tar ställning till.

• Läs Projektrapport 8 - Vårdens fastighetsinvesteringar - Uppföljning, utvärdering och återrapportering

Budgetstyrning är en process för planering och uppföljning som ska säkerställa att det som planeras också genomförs. Revisionen bedömer att fullmäktiges styrdokument som berör den långsiktiga ekonomiska styrningen inte ger tillräckligt stöd i budgetprocessen för att genom budgeten kunna styra mot en god ekonomisk hushållning på sikt. Regionstyrelsen bör därför utveckla en sammanhållen strategi för hur regionen långsiktigt ska uppnå en ekonomi i balans. Revisionen bedömer vidare att det i budgetprocessen bör tydliggöras hur nämnders och bolags budgetunderlag och förslag till investeringsplaner sammanställs och bereds för att få en transparent och kvalitetssäkrad budgetprocess. Även målstyrningen behöver tydliggöras i budgetprocessen.

• Läs Projektrapport 9 - Budgetstyrning i Region Stockholm

Rekrytering av läkare för specialiseringstjänstgöring (ST) påverkar kompetensförsörjningen och vårdproduktionen i det korta perspektivet men även framtidens hälso- och sjukvård. Revisionen bedömer att planering och dimensionering av ST-tjänster behöver stärkas på flera punkter för att behovet av specialistutbildade läkare ska kunna tillgodoses både på kort och lång sikt. Hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen behöver förtydliga ansvaret för planering och dimensionering av ST-tjänster, exempelvis när det gäller behovsanalyser och prognoser för olika specialiteter inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden bör även säkerställa att vårdavtal ställer tillräckliga krav på tillhandahållandet av platser för sidotjänstgöring hos mottagande vårdgivare samt säkerställa förutsättningarna för samverkan om ST-utbildningar på regional nivå.

• Läs Projektrapport 10 - Planering och dimensionering av ST-tjänster

En fortsatt god vård och en socialtjänst av god kvalitet ska genom samverkan mellan regionen och kommunerna främjas för den som skrivs ut från slutenvården. Ett gemensamt projekt mellan revisionen i Region Stockholm och åtta av länets kommuner visar att patienter till övervägande del kan skrivas ut och komma hem inom de tidsramar regionen och kommunerna har enats om. Utskrivningsprocessen sker däremot inte i sin helhet som dessa kommit överens om. Bland annat är rutinerna inte förankrade hos alla medarbetare, kommunikationen hanteras genom andra kanaler och patienten är inte involverad i enlighet med lagens intentioner.

• Läs Projektrapport 11 - Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Vårdval för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) infördes 2013 i syfte att skapa en vårdform som möjliggör för fler patienter att vårdas utanför akutsjukhus. Revisionens bedömning är att hälso- och sjukvårdsnämnden behöver stärka förutsättningarna för samverkan mellan ASiH och angränsande vårduppdrag för att vård ska ges på rätt vårdnivå. Det gäller i synnerhet mellan den basala och den avancerade hemsjukvården där sammanhållna vårdkedjor behövs. Vidare behöver nämnden säkerställa att uppdragsbeskrivningar, ersättnings- och uppföljningssystem i avtalen styr mot tillgänglighet för relevanta målgrupper.

• Läs Projektrapport 12 - Avancerad Sjukvård i Hemmet – samverkan för en tillgänglig vård på rätt vårdnivå