Projektrapporter 2023

Vård i hemmet är en växande trend och redan idag förskrivs avancerade medicintekniska produkter till patienter för hemmabruk. Revisionen har därför granskat om medicinteknisk utrustning i hemmet hanteras på ett sätt som säkerställer patientsäkerheten. För att det ska kunna göras på ett effektivt sätt behöver ansvarsfördelningen mellan vårdgivare och patient vid egenvård i hemmet tydliggöras och att regiongemensamma rutiner för egenvård utformas i samverkan med regionens kommuner. Vidare behöver vårdgivarna identifiera högriskpatienter och individanpassa uppföljningen för att säkerställa att de får det stöd de behöver för att hantera sin medicintekniska utrustning i hemmet. Sammanfattningsvis konstaterar därför revisionen att arbetet med att säkerställa patientsäkerheten vid användning av medicinteknisk utrustning i hemmet behöver stärkas på ett par punkter.  

• Läs Projektrapport 12 - Patientsäker hantering av medicinteknisk utrustning i hemmet

Trafiknämndens arbete med riskhantering och intern kontroll utgår i huvudsak från regionens styrdokument där COSO-modellen, ett generellt ramverk för intern styrning och kontroll, är en utgångspunkt. Ett utvecklingsarbete har pågått inom nämndens verksamhet som syftat till att stärka arbetssätt och förutsättningar inom området. Arbetet har bland annat resulterat i interna styrdokument som beskriver de grundläggande principerna för hur arbetet ska vara organiserat, strukturerat och genomföras inom verksamheten. Granskningen visar dock att det på ett antal områden fortfarande finns behov av insatser för att stärka arbetet med riskhantering och intern kontroll. Det gäller framför allt den praktiska tillämpningen av styrdokument i risk och intern kontrollarbetet, särskilt relaterat till frågor om roll- och ansvarsfördelning, riskbedömning samt det systematiska arbetet med kontrollaktiviteter. 

• Läs Projektrapport 11 - Trafiknämndens interna kontroll

Regionen ansvarar för genomförandet av investeringar inom Sverigeförhandlingen, där kommuner och staten är medfinansiärer. Inom Region Stockholm har trafiknämnden ansvaret för att genomföra byggnationen av kollektivtrafikobjekten i Sverigeförhandlingen. Flera av investeringarna inom Sverigeförhandlingen befinner sig i ett skede där avgörande beslut om lokalisering och utformning ska fattas. Dessa förhandlade investeringar styrs av en partssammansatt styrelse och är därför undantagna från regionens riktlinjer för investeringar. Revisionens samlade bedömning är att regionstyrelsen och trafiknämndens styrning av investeringar inom Sverigeförhandlingen behöver stärkas på ett antal punkter. Bland annat behöver trafiknämnden säkerställa transparens och spårbarhet i beslut om investeringar inom Sverigeförhandlingen, exempelvis bör protokoll från den partsammansatta styrelsen anmälas till trafiknämnden. Vidare bör trafiknämnden säkerställa att erfarenhetsåterföring från det nu pågående arbetet sker strukturerat för att säkerställa att kommande avtal av samma art föregås av genomarbetade underlag.

• Läs Projektrapport 10 - Styrning av investeringar inom Sverigeförhandlingen

Investeringsutrymmet för utrustningsinvesteringar i vården är cirka 19 miljarder kronor, eller cirka 15 procent av regionens totala investeringsbudget för den kommande tioårsperioden. Merparten av dessa investeringar består av medicinteknisk utrustning (MT). Från arbetet med budget 2024 har regionledningskontoret och regionstyrelsen varit mer involverade i styrningen av regionens MT-investeringar jämfört med tidigare. Sammantaget bedömer revisionen dock att styrningen av vårdens utrustningsinvesteringar bör stärkas när det gäller samordning och prioritering. Detta för att säkerställa att regionens investeringsmedel används där de behövs som bäst. För att nå dit behöver vårdgivarnas investeringsbehov samordnas och prioriteras utifrån ett långsiktigt bakomliggande vårdbehov.

• Läs Projektrapport 9 - Investeringar i medicinteknisk utrusning i vården

Projektrapport 8 – Svart arbetskraft i kollektivtrafikens byggprojekt
Byggbranschen har under många år varit en av de branscher i Sveriges som är mest drabbade av arbetslivskriminalitet och svart arbetskraft. Trafiknämnden ansvarar för ett flertal stora investeringsprojekt och är nationellt sett en stor upphandlare av byggentreprenader. Enligt lagstiftning och fullmäktiges styrdokument har varje nämnd och bolag som upphandlande myndighet, ett ansvar för en aktiv och ändamålsenlig avtalsuppföljning. Revisionens samlade bedömning är att det förebyggande arbetet mot svart arbetskraft i nämndens byggprojekt behöver stärkas på ett antal punkter. Bland annat behöver en förvaltningsgemensam struktur och metodik införas på trafikförvaltningen som möjliggör att de avtalskrav som ställs gällande svart arbetskraft följs upp systematiskt. Vidare bör en välgrundad analys av riskerna i avtalen samt regelbundna kontroller av entreprenörer säkerställas.

• Läs Projektrapport 8 - Svart arbetskraft i kollektivtrafikens byggprojekt

Enligt Region Stockholms budget ska vården vara behovsstyrd, jämlik och mer jämnt fördelad över länet till 2025. Statistik visar att individer med lägre socioekonomisk status har högre förekomst av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). De flesta av de granskade vårdcentralerna, både privata och inom SLSO, har låg följsamhet till behandlingsriktlinjer för vård av KOL-patienter, vilket innebär en risk för att dessa patienter inte får en tillräckligt bra vård. Det är viktigt att ett strukturerat omhändertagande av KOL-patienter implementeras på samtliga vårdcentraler och att rapportering sker i kvalitetsregister. Uppföljningen behöver bli mer systematisk och patientupplevelser bör i ökad utsträckning användas för att utveckla vården. Primärvårdsnämnden bör säkerställa tillräcklig följsamhet till behandlingsriktlinjer genom en systematisk uppföljning av kraven som ställs på vårdcentralerna. Revisonens samlade bedömning är att primärvårdsnämnden och SLSO delvis har en tillräcklig styrning och uppföljning för att säkerställa god vård för KOL-patienter.

• Läs Projektrapport 7 – Vården av KOL-patienter

Säkra och effektiva rutiner för remisshantering är centralt för en patientsäker och tillgänglig hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden har nyligen uppdaterat regionens regelverk för remisshantering. Möjligheterna att följa upp följsamheten till regelverket och hur remissflödena i regionen faktiskt ser ut är dock begränsade. Det finns behov av utveckling för att säkerställa att remittenter har tillgång till relevant, uppdaterad och lättillgänglig information om vårdutbud och vårdgivarnas tillgänglighet. Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver därför stärka uppföljningen av remissflöden och följsamhet till regelverket för remisshantering samt vidareutveckla utbudsinformationen efter vårdgivarnas behov. Vidare behöver Karolinska och Stockholms läns sjukvårdsområde säkerställa att regler och rutiner avseende remisshantering efterlevs.

• Läs Projektrapport 6 - Remisser - en länk i vårdkedjan

Alltmer av sjukhusvården i Region Stockholm är tänkt att utföras i patienters hem, en del av den i vårdformen avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har två verksamheter som bedriver ASIH. När sjukvården utförs i patientens hem blir hemmet även en arbetsplats där komplicerade arbetsmiljöfrågor uppstår, inte minst frågor som gäller hot och våld. Nämnden för SLSO är arbetsgivare för vårdpersonal inom ASIH med påföljande arbetsmiljöansvar, inklusive frågor som rör hot och våld. Nämnden har inte delegerat arbetsmiljöuppgifter när det gäller hot och våld inom ASIH. Inte heller har SLSO genomfört någon uppföljning eller analys på området. Gemensamma riktlinjer avseende hot och våld inom ASIH, som skulle kunna underlätta verksamheternas riskbedömningar och bidra till en jämlik hantering av frågor som rör hot och våld, finns inte. Revisionen anser att nämnden för SLSO inte har säkerställt förutsättningar för en tillräcklig arbetsmiljö avseende hot och våld inom ASIH.

• Läs Projektrapport 5 - Hot och våld inom avancerad sjukvård i hemmet

Cancer är den vanligaste dödsorsaken i Stockholms län och därför är det viktigt med en strukturerad uppföljning som kan bidra till styrningen av cancervården. Den nationella cancerstrategin, som infördes 2009, styr till stor del både satsningar och fokusområden inom cancerområdet. Cancervården i regionen följs upp av två delar av hälso- och sjukvårdsförvaltningen, där den ena främst styrs från nationellt håll vilket påverkar regionens möjlighet till styrning. För att målet om en mer jämlik vård ska nås är det viktigt med följsamhet till vårdprogram, kvalitetsregister och vårdförlopp. Det finns en tydlig uppföljning för att säkerställa följsamhet till vårdförlopp men inte till kvalitetsregister och vårdprogram, trots krav i avtal med vårdgivare. Sammantaget bedömer revisionen att hälso- och sjukvårdsnämnden delvis säkerställer en strukturerad uppföljning och styrning av cancervården i regionen.

• Läs Projektrapport 4 - Uppföljning av cancervården

Förenta nationernas barnkonvention är infört i lag i Sverige sedan år 2020. Det innebär att barnets bästa alltid ska beaktas i beslut och åtgärder som rör barn. I trafiknämndens styrning och uppföljning beaktas barn och ungdomars rättigheter enligt barnkonventionen i utveckling och förvaltning av kollektivtrafiken i Region Stockholm. Styrdokument med krav på hantering, utbildning, dokumentation etc. finns, men i praktiskt arbete följs inte alltid dessa. Kunskapsnivån och implementeringen av barnkonventionen på trafikförvaltningen varierar. Revisionen bedömer att uppföljning och tydligare systematik i barnrättsarbete skulle underlätta högre efterlevnad av barnkonventionen i trafikverksamheten.

• Läs Projektrapport 3 – Följsamhet till barnkonventionen

Kraftigt ökande byggkostnader, materialbrist och leveransförseningar, framför allt till följd av kriget i Ukraina, kommer att påverka regionens investeringar avsevärt de kommande åren. Ändrade förutsättningarna gäller såväl investeringar som redan är beslutade som de som ska beslutas. Trafiknämnden samt fastighets- och servicenämnden genomför konsekvensbeskrivningar per investeringsobjekt som visar konsekvenser av ändrade förutsättningar. Nämnderna hanterar dock inte framtida kostnadsuppräkningar på ett likartat sätt, vilket behöver ensas för att ge likartade förutsättningar vid prioriteringar. Sammantaget bedömer revisionen att investeringsstyrningen ger fastighets- och servicenämnden, trafiknämnden och regionstyrelsens förutsättningar att hantera ändrade förutsättningar inom ramen för en god ekonomisk hushållning.

• Läs Projektrapport 2 - Styrning och kontroll av beslutade investeringar

Tillgången till rent vatten är en av de viktigaste förutsättningarna för att bedriva hälso- och sjukvård. Revisionen har därför granskat slutenvårdens förmåga att förebygga, motstå och hantera störningar i vattenförsörjningen. För att det ska kunna göras på ett effektivt sätt behöver hela Region Stockholms behov representeras i de forum kopplade till vatten som inkluderar externa aktörer, inte bara frågor kopplade till regional utveckling. Vidare behöver kunskap om hur avtalen ser ut samt vad vattnet används till spridas såväl inom Locum som till vårdgivarna för bättre förutsättningar för riskbedömning och kontinuitetsplanering. Även samverkan kring beredskap mellan vårdgivarna behöver stärkas. Sammanfattningsvis konstaterar därför revisionen att arbetet med vattenförsörjningen behöver stärkas på ett par punkter för att förbättra sjukvårdssystemets förmåga att förebygga, motstå och hantera störningar.

• Läs Projektrapport 1 - Slutenvårdens vattenförsörjning