Uppföljning ERUF- och ESF-projekt

Regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF+) är en viktig del i EU:s sammanhållningspolitik. EU:s sammanhållningspolitik ska genomföras i ett brett partnerskap mellan alla samhällssektorer. En aspekt av denna partnerskapsprincip är hur ägarskapet av de olika projekt är fördelat mellan aktörer från offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle.

Diagrammen visar fördelning av projektägare per samhällssektor för de 62 prioriterade ERUF- och ESF-projekten:

• 28 projekt (45%) ägs av en aktör från offentlig sektor eller akademi.
  
• 34 projekt (55%) ägs av en aktör från näringsliv eller civilsamhälle.

Utfallet visar att fler privata aktörer har ansökt om ERUF- och ESF-projekt jämfört med offentliga aktörer.

Total beviljades 656,2 mnkr i EU-stöd till de 62 prioriterade projekten vilket innebär en genomsnitt EU-stöd om 10,6 mnkr per projekt:

• 442 mnkr (64 %) beviljades till projekt som ägs av en aktör från offentlig sektor och akademi, vilket innebär en genomsnitt EU-stöd om 15,1 mnkr per projekt.
• 234 mnkr (36 %) beviljades till projekt som ägs av en aktör från näringsliv och civilsamhälle, vilket innebär en genomsnitt EU-stöd om 6,9 mnkr per projekt.

Utfallet visar att offentliga aktörer har haft större möjligheter att ansöka om större projekt jämfört med privata aktörer. Som diagrammen visar gäller det framförallt ESF-projekt.

ERUF- och ESF-projekt ska bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2050. För uppföljning av ett projekts bidrag till genomförandet av RUFS 2050 görs en bedömning hur respektive projekts syfte och mål kopplas till de långsiktiga målen i RUFS 2050.

Diagrammen visar hur många projekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av varje långsiktig mål i RUFS 2050. Ett projekt kan bidra till måluppfyllelse av flera RUFS-mål samtidigt. Därför visas även projektens sekundära måluppfyllelse i diagrammen.

• De flesta projekt bedöms bidra till måluppfyllelse av flera mål i RUFS 2050 samtidigt.
• ERUF-projekten bedöms bidra mest till måluppfyllelse av RUFS-mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion och RUFS-mål 4 En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp vilket är förväntat med tanke på inriktningen för det regionala ERUF-programmet.
• ESF-projekten bedöms bidra mest till måluppfyllelse av RUFS-mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen vilket är förväntat med tanke på inriktningen för den regionala handlingsplanen för ESF+.
• De ESF-projekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av RUFS-mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion är främst projekt med fokus på kompetensutveckling av anställda hos små och medelstora företag.

Diagrammen visar projektens EU-investering per långsiktigt mål i RUFS 2050. Stockholmsregionen har tillgång till ett tre gånger större budget för ESF+ jämfört med ERUF vilket är förklaringen till att störst investering i genomförande av RUFS görs med koppling till RUFS-mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen.

De prioriterade projekten innebär en EU-investering för varje långsiktigt RUFS-mål:

• RUFS-mål 1 En tillgänglig region med god livsmiljö
  1,5 mnkr, varav 0,9 mnkr i ERUF-medel och 0,6 mnkr i ESF-medel.
• RUFS-mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen
  460,1 mnkr i ESF-medel.
• RUFS-mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion
  163,7 mnkr, varav 104,7 mnkr i ERUF-medel och 59,0 mnkr i ESF-medel.
• RUFS-mål 4 En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp
  30,8 mnkr, varav 28,3 mnkr i ERUF-medel och 2,5 mnkr i ESF-medel.

ERUF- och ESF-projekt ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 i Stockholmsregionen. För uppföljning av ett projekts bidrag till genomförandet av Agenda 2030 görs en bedömning hur respektive projekts syfte och mål kopplas till Agenda 2030:s globala hållbarhetsmål.

Diagrammen visar hur många projekt som bedöms bidra till måluppfyllelse för varje globalt hållbarhetsmål i Agenda 2030. Ett projekt kan bidra till måluppfyllelse av flera mål samtidigt. Därför visas även projektens sekundära måluppfyllelse i diagrammen.

• De 62 prioriterade projekten bedöms bidra i genomsnitt till måluppfyllelse av fem globala hållbarhetsmål samtidigt, sammanlagt bedöms dessa projekt bidra till måluppfyllelse av 14 av de 17 globala hållbarhetsmålen.
• De 21 prioriterade ERUF-projekten bedöms bidra sammanlagt till måluppfyllelse av tio globala hållbarhetsmål, de flesta projekt bidrar till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur.
• De ERUF-projekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur är främst projekt med fokus på innovation, digitalisering, stöd till SMF samt smart specialisering (ERUF politiskt mål 1).
• De 41 prioriterade ESF-projekten bedöms bidra sammanlagt till måluppfyllelse av 13 globala hållbarhetsmål, de flesta projekt bidrar till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt.
• De ESF-projekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt är främst projekt med fokus på kompetensutveckling av anställda (ESF-programområde A.1).

Regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF+) är en viktig del i EU:s sammanhållningspolitik. EU:s sammanhållningspolitik ska genomföras i ett brett partnerskap mellan alla samhällssektorer. En aspekt av denna partnerskapsprincip är huruvida ett projekt genomförs i samverkan mellan aktörer inom olika samhällssektorer.

Diagrammen visar de 62 prioriterade projektens grad av samverkan över sektorsgränser. Projekten har grupperats efter de olika kombinationerna för samverkan över sektorsgränser:

• 16 (26 %) projekt genomförs utan samverkan över sektorsgränser eller i samverkan mellan parter inom samma samhällssektor.
• 20 (32 %) projekt genomförs i samverkan mellan parter i två olika samhällssektorer.
• 26 (42 %) projekt genomförs i samverkan mellan parter från minst tre olika samhällssektorer varav:
  - Nio projekt genom en triple-helix samverkan.
  - Åtta projekt genom en quadrupple-helix samverkan.

Cirkeldiagrammen visar hur fördelningen blir om man grupperar de 62 prioriterade projekten utifrån antalet samhällssektorer som är med i genomförandet av respektive projekt.

En närmare analys av utfallet per samhällssektor visar att:

• Den offentlig sektor är med i 32 projekt och äger 24 av dessa projekt.
• Akademin är med i 15 projekt och äger 4 av dessa projekt.
• Näringslivet är med i 30 projekt och äger 18 av dessa projekt.
• Civilsamhället är med i 25 projekt och äger 16 av dessa projekt.

46 (74 %) projekt genomförs i samverkan över sektorsgränser vilket skapar en brett samhällig förankring av ERUF- och ESF-projekt i Stockholmsregionen.

För att genomföra ett ERUF- eller ESF-projekt behöver en projektägare tillsammans med eventuella samverkansparter stå för en del av projektfinansieringen. En projektägare har även möjlighet att söka medfinansiering från Region Stockholms olika anslag för regional utveckling. Uppföljningen av de 62 prioriterade projektens finansiering redovisas efter följande finansieringskällor:

• Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF).
• Europeiska Socialfonden+ (ESF+).
• Region Stockholms anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder.
• Region Stockholms anslag Hållbar regional tillväxt och skärgårdsutveckling.
• Offentlig finansiering.
• Privat finansiering.

Diagrammen visar hur de 62 prioriterade projekten finansieras. Sammanlagt innebär genomförandet av dessa projekt en totalinvestering om 1,3 mdkr i Stockholmsregionens utveckling. Som diagrammen visar finansieras denna investering med:

• 656 mnkr (50 %) EU-medel från ERUF och ESF+.
• 516 mnkr (39 %) från den offentliga sektorn (inkl. akademin och Region Stockholms anslag).
• 151 mnkr (11 %) från näringslivet och civilsamhället.

För ett ERUF-projekt gäller att ett projekt kan få max 40 % i EU-finansiering. Som diagrammen visar finansieras de 21 prioriterade ERUF-projekten genom:

• 134 mnkr (38 %) EU-medel från ERUF.
• 186 mnkr (52 %) från den offentliga sektorn (inkl. akademin och Region Stockholms anslag).
• 37 mnkr (10 %) från näringslivet och civilsamhället.

För ett ESF-projekt gäller att ett projekt kan få max 54 % i EU-finansiering (inklusive medel från ett nationellt anslag för ESF+). Som diagrammen visar finansieras de 41 prioriterade ESF-projekten genom:

• 523 mnkr (54 %) EU-medel från ESF+.
• 331 mnkr (34 %) från den offentliga sektorn (inkl. akademin och Region Stockholms anslag).
• 115 mnkr (12 %) från näringslivet och civilsamhället.