20 år sedan tsunamin – så har Region Stockholms krisstöd utvecklats

Bland de omkomna fanns 543 svenska medborgare och många av de överlevande som kom hem var svårt medtagna psykiskt och fysiskt. Regionalt kunskapscentrum för kris- och katastrofpsykologi, RKK, fick snabbt organisera stöd för de tusentals drabbade svenskar som anlände hem via Arlanda flygplats.

– Vi insåg vikten av att finnas på plats redan vid hemkomsten. Vi skapade kriscentrum på flygplatsen och säkerställde att både praktiska och psykologiska behov möttes. Det var en stor utmaning men gav oss ovärderliga insikter om hur viktigt det är med ett tidigt stöd, säger Charlotte Therup Svedenlöf, psykolog och chef för RKK.

Sammantaget kom 461 patienter till Stockholms akutsjukhus. Av dessa blev 147 personer inlagda för fortsatt vård. De psykologiska behoven krävde mest av personalen. Inne på vårdavdelningarna kunde de hemvändande till slut släppa kontrollen över tankar och känslor.

Efter tsunamin följde RKK upp sina insatser. Bland annat fick hemvändande över tid svara på frågor och gradera sina upplevelser med ett antal års mellanrum. I analys av svaren kunde RKK konstatera att många framhöll vikten av att tidigt få träffa någon att prata med och som kunde hjälpa till med praktiska saker. Dessutom framhölls att stödet från det personliga nätverket var avgörande för den psykiska återhämtningen.

Denna forskning har sedan dess format hur katastrofpsykologiska insatser utformas.

– Krisstöd handlar inte bara om att tidigt möta personer i kris utan även om att aktivera personliga nätverk kring individer som har varit med om svåra händelser, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

I år har det gått 40 år sedan Regionalt kunskapscentrum för kris- och katastrofpsykologi startade i Region Stockholm. Under dessa år har den krispsykologiska verksamheten utvecklats från en liten enhet till ett större kunskapscenter.

På 1980-talet låg fokus främst på att hjälpa personer som redan befann sig inom vardagssjukvården, såväl patienter som personal, och inte så mycket på krisdrabbade som varit med om katastrofer eller andra särskilda händelser, till exempel svåra olyckor.

 – Då var krispsykologi fortfarande ett relativt nytt område. Vi lärde oss mycket genom att arbeta direkt med drabbade. Det lade grunden för framtida metoder, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

En militärolycka i Stockholms skärgård 1984, där en ung man omkom, blev en första indikation på att den nyinrättade enheten skulle kunna komma att kopplas in även utanför sjukhusets väggar. Här startade arbetet på allvar med att kartlägga den katastrofpsykologiska beredskapen och hur den skulle kunna organiseras. Vid den här tiden var enheten vid Huddinge sjukhus den enda i landet.

– På 80-talet prioriterade inte sjukvården det här. Attityden var lite att katastrofer inträffar ju ändå så sällan, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

Katastrofpsykologisk beredskap börjar prioriteras

Sjukvårdens förhållningssätt ändrades framför allt med Måbödalolyckan i Norge 1988 då en buss med bland annat elever från en skola i Kista körde in i en bergvägg. Sexton personer, varav tolv barn, omkom. Många anhöriga fick kännedom om olyckan först i morgontidningarna och det blev uppenbart att samhället inte hade kapacitet att stötta till exempel anhöriga i samband med stora olyckor.

Bland annat som en konsekvens av detta inrättades 1988 organisationen för PKL (Psykologisk/psykiatrisk Katastrof Ledning) och de första utbildningarna började hållas. I dag finns en PKL-grupp vid varje akutsjukhus. Gruppen innehåller krisstödjare som snabbt kan kopplas in vid katastrofer eller andra särskilda händelser.

Estoniaolyckan 1994 blev den dittills mest omfattande insatsen med stöd till drabbade, sjukvårdspersonal samt anhöriga till överlevande och döda. Till slut hamnade enheten inom regionens vårdgivare för den egenägda vården, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och där finns den än i dag.

Framsteg och innovationer i krisstödet

Under de senaste fyra decennierna har kris- och katastrofmedicinen utvecklats enormt. PKL-organisationen är idag en integrerad del av Region Stockholms katastrofberedskap. Stödet sträcker sig från utbildningar för sjukvårdspersonal till utveckling av digitala verktyg som hjälper till att kartlägga och koordinera insatser vid katastrofer.

Exempel på innovationer inkluderar e-utbildningar i psykologiskt krisstöd och utveckling av reflektionskort som hjälper chefer och medarbetare att bearbeta svåra upplevelser. Under covid-19-pandemin skapade RKK en krisstödslinje och animerade filmer som gav stöd till både vårdpersonal och allmänhet.

Framtiden: Beredskap för nya utmaningar

Med 40 års erfarenhet i ryggen fortsätter RKK att utveckla krisstödet. Klimatförändringar och ökade globala hälsokriser ställer nya krav på regionens beredskap.

– Vi ser det som vår uppgift att inte bara hantera kriser utan också att förebygga dem. Vårt arbete bygger på fyra grundpelare: kunskap, erfarenhet, forskning och samverkan. Det är genom dessa vi kan fortsätta stödja människor, både i vardagen och när katastrofen slår till, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

Läs mer om RKK:s verksamhet