Projekt som minskade textilsvinn får Region Stockholms miljöpris

Varje år kostar textilsvinn miljonbelopp för Södersjukhuset. Förutom den höga kostnaden så påverkar bristen på textilier även arbetsmiljön för personalen. Att producera nya textilier har också en negativ inverkan på klimatet.

För att råda bot på problemet inleddes Projekt Textilsvinn 2020. Idén kom från sjukhusets servicegrupp som hade noterat att sopor slängdes i tvätten, och att cirka 20 000 plagg försvann varje år. Södersjukhuset ingår i samma avtal som resten av Region Stockholm, där man hyr patient- och personalkläder. Efter leverans behöver kläderna återlämnas för tvätt inom 90 dagar, annars räknas det som svinn och sjukhuset får betala en avgift för att ett nytt plagg ska produceras. Innan projektet startade betalade Södersjukhuset tre miljoner i avgift varje år.

Innovationsledarna och tjänstedesignerna Sebastian Törnfeldt och Sara Tunheden fick i uppdrag att ta reda på vad som hände med kläderna och varför de inte cirkulerade inom den utsatta tiden. Tillsammans började de genom workshops och intervjuer med personal och patienter att undersöka de befintliga processerna kring textilhanteringen på sjukhuset.

– Vi insåg ganska snart att svinnet berodde på många olika faktorer, säger Sebastian Törnfeldt.

De tittade på hur personalen hämtade ut sina kläder från klädförråd inför ett arbetspass och hur fördelningen av kläder till och från textilstationen såg ut. Det visade sig att många tog med sig extraplagg till sina skåp för att vara säkra på att ha kläder i rätt storlek.

– När plagg lagras i skåpet på det sättet försvinner de ur rotationen tillbaka till företaget, vilket innebär att man då måste producera nya plagg, säger Sara Tunheden.

De märkte också att många patienter saknade kläder vid hemgång och att de därför gick hem i sjukhuskläderna.

En tredje faktor var att personalen ofta slängde kläder som var kontaminerade i stället för att skicka dem till tvätten. Även patienter slängde kläder av misstag.

Hittade flera lösningar till problemen

Sebastian Törnfeldt och Sara Tunheden inledde en informationskampanj om varför det är viktigt att minska textilsvinnet. Kampanjen hade tre huvudbudskap; att inte ta mer kläder än nödvändigt, att använda sina reservplagg och att lägga alla kläder i tvätten.

De såg också till att stärka rollen som textilombud genom utbildningar och fler träffar. Ett textilombud är kontakten mellan avdelningarna och textilstationen där textilierna hanteras.  

– Vi identifierade att det fanns för få textilombud och kände att om vi ska sprida budskap måste vi se till att frågan aktualiseras och höja deras status, säger Sara Tunheden.

Genom projektet infördes också Garderoben som samlar in second hand-kläder som kan användas till socialt utsatta patienter som inte har egna kläder vid hemgång.

– Vi har jobbat med att stärka relationen mellan medarbetare så man känner ett större gemensamt ansvar för textilfrågan. Garderoben är en sak som är enkel att starta och som kan användas av fler verksamheter, säger Sebastian Törnfeldt.

Sebastian Törnfeldt och Sara Tunheden tog också fram en sms-tjänst som kan användas vid brist eller kommande brist på arbetskläder.

– Dessa saker tillsammans har minskat behovet av att producera nya textilier i onödan. Jag hoppas och tror att vårt projekt har bidragit till att öka medvetenheten och höja kunskapen hos medarbetare kring sjukhusets textilsvinn och vad det orsakar, säger Sebastian Törnfeldt.

När projektet avslutades 2023 visade det sig att kostnaderna för textilsvinn på sjukhuset hade minskat med 700 000 kronor och att andelen uteliggande textilier hade sjunkit från 23 procent till mellan 12 och 14 procent. Projektet har också lett till att antalet textilombud på sjukhuset har ökat.

Hoppas att hållbarhetspriset kan inspirera andra

Att projektet nu belönas med Hållbarhetspriset för miljö tycker både Sebastian Törnfeldt och Sara Tunheden känns fantastiskt kul.

– Vi har redan bevis på att projektet har gått bra men att vi nu också får pris för det känns som något extra. Det är väldigt bra att projektet kan lyftas i ett sådant fint sammanhang, säger Sebastian Törnfeldt.

– Priset uppmärksammar vårt projekt vilket gör att arbetssättet också kan spridas, det här är ju ett problem som finns hos många verksamheter. Det känns väldigt kul att få priset och jag hoppas också att det kan inspirera andra till att göra samma sak, säger Sara Tunheden.