Litteraturfrämjande på agendan

När Regionbibliotek Stockholm för andra året i rad anordnade internat för länets barn- och ungdomsbibliotekarier stod litteraturförmedling i fokus.

I maj gick internatet Vi bygger tillsammans av stapeln på Nynäs Havsbad. Internatet samlade ett femtiotal barn- och ungdomsbibliotekarier från hela länet. Medan havet glittrade och rhododendronknopparna svällde utanför fönstren, stötte och blötte deltagarna begreppen litteraturfrämjande och litteraturförmedling. Vad innebär det egentligen att ”främja litteraturens ställning” som det står i lagtexten? Vad betyder det att erbjuda ”allsidighet och kvalitet”? 

- Det finns en inbyggd högre tröskel i litteraturen än hos en del andra konstformer, som har nanosekundlåga trösklar. Det räcker ju inte med att titta tre sekunder på en bok för att vara hooked. Litteraturen behöver en viss push och biblioteket har fått den rollen, sa en av deltagarna under den inledande dagen. 

Regionbibliotek Stockholm anordnade tredagarsinternatet med hjälp av medel från Kulturrådets läsfrämjandelyft. 

Träväggarna och pelarna i det kulturmärkta casinot från 1900-talets början täcktes vartefter av biblioteksmedarbetarnas kreativa alster. Bland annat syntes omarbetade och dekorerade dikter och konstnärliga ”biblioterapeutiska livslinjer”, där var och en lyfte fram de böcker som varit viktiga för deras personliga utveckling. Här samsades Berts dagbok och Bang om Bang med Världens viktigaste kyss och Allt jag fått lära mig.  

Under workshopen kom flera deltagare in på vad litteratur betytt för dem och vad som fått dem att vilja arbeta på bibliotek från början. 

- De här böckerna är jag, jag lever andras böcker, förklarade en deltagare. 

- För mig var perioden 8 till 12 år magisk, berättade en annan. 

Ett flertal föreläsare besökte internatet, som hade ett tydligt forskningsbaserat fokus. Litteraturvetaren Gustav Borsgård diskuterade skönlitteraturens särskildhet och bjöd på en tillbakablick kring hur litteratur legitimerats historiskt. Blir människan en bättre version av sig själv genom att läsa?   

Socionomen och författaren Linda Wahlund beskrev den biblioterapeutiska verksamhet som hon bedrivit tillsammans med Österåkers bibliotek och diskuterade hur man kan skriva för barn om döden, medan Emily Joof, författare och tidigare sakkunnig i globala utbildningsfrågor på Rädda barnen, pratade om mångfald och inkludering i barnlitteraturen och om sitt arbete med att starta barnbibliotek i Gambia, där hon numera bor. 

Eva Schwarz, filosof och docent i den praktiska kunskapens teori vid Södertörns högskola, föreläste om de mellanmänskliga dimensioner av biblioteksarbetet som ofta inte beskrivs uttryckligen i system och regler men som tillhör själva kärnverksamheten. Det handlar om mötet mellan biblioteksmedarbetare och låntagare och det som uppstår där. Då vi utövar vår profession krävs ett visst risktagande, en vet inte säkert var mötet kommer att landa. Det som då kommer in på spelplanen är en sorts övervägande, en tajming eller fingertoppskänsla. Diverse dilemman diskuterades, bland annat situationen där en förälder vill att barnet ska läsa andra eller svårare böcker. 

- Men läslusten då? Låt hen bli en slukare, hen kommer komma till de andra böckerna, löd ett av svaren från deltagarna.  

- Vi ska sätta en boll i rullning eller hålla den rullande. Inte göra en boll, uttryckte sig en annan. 

Slutligen föreläste litteraturvetaren Tuva Haglund om sin forskning på Booktok, som har visat sig ha både läsfrämjande och försäljningsmässiga effekter. Hon berättade om de olika lagren på plattformen, där läsande användare kan hitta fram till den gemenskap som passar deras boksmak. Initierade och engagerade bokinfluensers får användare att bli läsare och hitta nya favoriter. 

För Martina Strolz, bibliotekarie på Bibliotek Vallentuna, blev dagarna på Nynäs Havsbad en välbehövlig nypepp. 

- Att tillbringa flera dagar med att fokusera på och prata om saker som vi alla tycker är så viktiga väckte verkligen glädje och entusiasm i arbetet, säger hon. 

Mellan föreläsningar och workshops (bland annat om den norska metoden leserservis, som bygger på den amerikanska metoden Readers Advisory) fanns gott om tid att samtala i den vackra miljön, något som flera deltagare lyfte fram som värdefullt.  

Mina starkaste minnen är från samtalen i mellanrummen, både om livet och om litteraturen, säger Martina Strolz.

Text av Monika Israelsson