Studier visar på konstens konkreta hälsoeffekter

Max Liljefors, som är professor i konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet, menar att konsten har följt människan genom alla civilisationer och finns som ett basalt behov för att skapa meningsfullhet i tillvaron. Inte minst vid sjukdom kan konst bidra till att läka.

– Den som befinner sig på sjukhus är ofta orolig över sin egen hälsa. Vårdmiljön ska vara rationell och funktionell men kan upplevas som främmande och skrämmande. Bara det faktum att ett konstverk hänger på väggen blir ett tecken i själva miljön på att det finns någon som bryr sig om den som vistas här, säger Max Liljefors som en förklaring till konstens betydelse.

I sin forskning intresserar han sig för kultur och hälsa. Det är ett tvärvetenskapligt fält som vuxit mycket de senaste 20 åren med ny forskning inom bland annat medicin och psykologi men även filosofi.

Studier visar på konstens konkreta hälsoeffekter

Max Liljefors säger att flera studier visar att konsten har konkreta hälsoeffekter som till exempel kortare sjukhusvistelser, färre läkarbesök och mindre behov av läkemedel. Konsten kan också öka patientens upplevda livskvalitet. Detta är något som många vårdaktörer inom de nordiska och anglosaxiska länderna har tagit fasta på. Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat att konstarterna bör inlemmas på ett systematiskt sätt i vården. I Storbritannien har man gjort ekonomiska beräkningar på kulturens betydelse inom vården och funnit att dess hälsoeffekter drar ner vårdkostnaderna.

– Den som är sjuk eller lider av smärta vänder sig ofta bort och isolerar sig. En konstupplevelse kan göra att personen förmår att öppna sig inför omvärlden och kan uppleva de känslor som konsten ger. Det kan hjälpa personen att hitta ett nytt förhållningssätt till sin smärta eller sjukdom, säger Max Liljefors.

Olika förutsättningar att använda konst  

Olika vårdverksamheter har olika förutsättningar att använda konsten, till exempel utifrån hur länge patienter stannar. Max Liljefors betonar också att det behövs ett aktivt förhållningssätt från vårdpersonalen som kräver vissa kunskaper för att de ska bli delaktiga.

Max Liljefors nämner den långa traditionen av att använda musik- och konstterapi som finns inom området mental hälsa som ett exempel där konsten kan spela stor roll. Han påpekar också att psykisk ohälsa och stress orsakar hälften av alla längre sjukskrivningar och att vård- och skolpersonal ligger i topp bland dem som drabbas.

Demenssjukdomar och andra kroniska ålderssjukdomar, som drabbar allt fler ju äldre vi blir, är också exempel där konstarter kan spela en viktig roll. Konsten har ofta en både lugnande och stimulerande effekt och kan stödja minnes- och känsloprocesser.

Kronisk smärta är ett tredje exempel. Patienter kan uppleva en stigmatisering och att de inte blir trodda om man inte hittar orsaken till smärtan. Enligt Max Liljefors har man funnit att patienter genom att uttrycka sin smärta i bild eller lera kan komma förbi denna stigmatisering och hitta en kommunikationskanal som fungerar bättre.

– Självklart botar inte konsten cancer eller andra svåra sjukdomar och ersätter inte annan behandling. Men när det gäller kroniska sjukdomar och sjukdomar med långa behandlingstider kan konst och hälsoaktiviteter ha en stärkande funktion. Konsten stöttar de förmågor vi har inom oss och stimulerar och ger näring åt det som är frisk inom en människa. På så sätt kan hon se att hon inom sig bär något som är mer än hennes sjukdom, säger Max Liljefors.

Text Södersjukhuset. Foto av Tyra Lundgrens relief i huvudentrén på Södersjukhuset Per Mannberg. Foto av Max Liljefors fotograf Kennet Ruona.