Ny rapport om drama och teater för att motverka stigma i psykosvården

Medskapande drama och teater kan bidra till den existentiella hälsan hos patienter med nydebuterad psykossjukdom. Genom konstformen får deltagarna möjlighet att uttrycka sig själva: de blir sedda och bekräftade. Dessutom deltar alla – vårdtagare och vårdgivare, inklusive chefer – på lika villkor, vilket skapar egenmakt och reducerar olika typer av stigma. Det visar en ny rapport av fil.dr. Eva Hallgren och fil. dr. Sofia Cedervall, forskare och lektorer vid Stockholms universitet: Drama och teater– kollektivt skapande  för existentiell  hälsa i psykosvården. 

Psykossjukdom, speciellt schizofreni, brukar definieras som en av de svåraste psykiatriska sjukdomarna. Vid psykossjukdom tolkas verkligheten annorlunda och man kan få hallucinationer, till exempel i form av röster samt kognitiva och exekutiva svårigheter. Många drar sig undan och tar inte för sig. Mycket fördomar och stigma är förknippade med schizofreni och självstigma hos den drabbade är därför vanligt.  

Kreativiteten öppnar möjlighet till utveckling

Emma Lundenmark, poet, författare och dramapedagog som leder grupperna på mottagningarna, ser på nära håll vilken betydelse dramagrupperna har. Hon berättar att en av deltagarna har skrivit en roman, en annan ett dramatiskt verk, en tredje har påbörjat studier. Hon säger att de har kunnat hitta tillbaka till det kreativa i sig själva som de kanske har glömt bort på grund av sjukdomen. 

Som konstnär kan jag konstatera värdet av det kollektiva skapandet här. Det konstnärliga och poetiska språket gör att deltagarna ser det poetiska i tillvaron och det egna värdet i samma tillvaro. Det bidrar till förbättrat mående, en ökad självkänsla och en större förmåga att ta del av världen. 

Vikten av ett rum - på lika villkor 

Forskaren Eva Hallgren, en av författarna till rapporten, ger en liknande bild. Att hon själv medverkade i grupperna som deltagande observatör på samma villkor som de andra, var avgörande för resultatet. Hon menar att själva dramarummet är samma som vilket som helst, men att det som skapas är större och innerligare, eftersom det rör sig om en grupp som ofta känner sig utanför det vardagliga sammanhanget. De får ta plats på egna villkor, men utmanas också i ett ledarskap som lyfter dem. 

De känner att de har rätt att vara i dramarummet, att de förväntas och behövs där, i ett kollektivt skapande. Att alla möts på lika villkor, oavsett roll, är viktigast. Det har varit betydelsefullt för mig både som forskare och människa. 

Innovativa lösningar kan få stor betydelse 

Maria Skott var enhetschef på den mottagningen där interventionen startade 2019 och var den som tog initiativ till projektet som genomfördes på mottagningen med Projektstöd kultur och hälsa. Idag är hon ordförande för arbetsgruppen schizofreni inom programområdet psykisk hälsa. Maria Skott menar att rapporten bekräftar bekräftar att ett ledarskap där man vågar pröva nya saker och erbjuder innovativa lösningar parallellt med de evidensbaserade insatserna, kan betyda mycket för patienterna.

Man är inte bara sin sjukdom, parallellt är man en vanlig ung person som behöver hitta uttryckssätt för sitt identitetsskapande. Vi ska inte beröva unga människor med psykossjukdom de universella språk som konst och kultur är. Våra patienter kommer ofta inte åt de civilsamhällesplattformar som normalt erbjuder detta. Genom att skapa möjligheterna inom vården, får de ett universellt språk för att definiera sina upplevelser.