
Personer med funktionsnedsättning saknar jämlika livsvillkor
Drygt 2 procent av befolkningen i Stockholms län har en omfattande funktionsnedsättning. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).
En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. I rapporten undersöks livsvillkoren för personer med omfattande funktionsnedsättningar i Stockholms län.
Det är första gången som en kartläggning görs av hur stor gruppen är, liksom gruppens ekonomiska villkor och antalet kontakter med vården.
Gruppen med omfattande funktionsnedsättning definieras i rapporten som personer som beviljats insatser och ersättning vid sin funktionsnedsättning.
Fler vårdkontakter
Resultatet visar att gruppen har fler vårdkontakter och sämre levnadsstandard än övriga befolkningen, bland annat i form av lägre inkomst och kortare utbildning.
Gruppen med omfattande funktionsnedsättning utgör 2,2 procent av Stockholms läns befolkning, visar undersökningen. Bland barn och unga är andelen 4,1 procent och pojkar är överrepresenterade.
Personer med en omfattande funktionsnedsättning har påtagligt sämre ekonomisk levnadsstandard än den övriga befolkningen. Majoriteten, 62 procent, tillhör gruppen i samhället som har lägst inkomst. Den huvudsakliga inkomstkällan är ersättning vid sjukdom eller funktionsnedsättning från Försäkringskassan.
Två av tio har arbete som huvudsaklig inkomstkälla
Bland personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20 till 64 år, är det betydligt färre som har arbete som huvudsaklig inkomstkälla, 19 procent, jämfört med övriga befolkningen, 84 procent.
Andelen med eftergymnasial utbildning är också lägre (16 procent) än i övriga befolkningen (43 procent).
Inom alla vårdformer har personer med omfattande funktionsnedsättning fler vårdkontakter än övriga befolkningen, visar rapporten. Den största relativa skillnaden finns inom psykiatrin. Där har personer med omfattande funktionsnedsättning cirka åtta gånger fler vårdkontakter per invånare i både öppen- och slutenvården.
Målet är full jämlikhet
Målet för den nationella funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.
Rapporten är framtagen av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Enheten för rehabilitering, habilitering, försäkringsmedicin och hjälpmedel.
Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.
PrenumereraFler nyheter
Region Stockholm är oberoende av hyrbemanning
Efter två års arbete med minskat beroendet av inhyrd bemanning i hälso- och sjukvården har antalet anställda ökat, kostnaderna reducerats och övertiden minskat.Stärkta insatser för psykisk hälsa och kortare köer till BUP
Region Stockholm får drygt 230 miljoner kronor i statliga medel för att utveckla specialistpsykiatrin och korta väntetiderna till BUP.Prostatacancervården i Region Stockholm utvecklas
Prostatacancercentrum vid tre akutsjukhus ska utveckla enhetliga arbetssätt och bli ett nav i vården av patienter med prostatacancer.