Regionarkivet om Färg och form

Färg och form hos Regionarkivet

Vad förenar kapslar för dokument och kondompaket, tejprullehållare och tunnelbaneutsmyckningar? Färg och form naturligtvis! Välkommen till en digital utställning som berättar om hur färg och form använts för att skapa administrativ ordning och struktur. Hur kollektivtrafiken blev en plats för konst. Hur emblem och symboler byggs upp och plockas isär. Och hur formgivning fungerar för att förmedla viktiga budskap.

Regionarkivets digitala utställning om Färg och form hittar du på Regionarkivets webbplats.

Administrationens färg och form

Färg och form har använts på olika sätt för att skapa ordning och struktur, vilket man kan se spår av på vissa ställen inne i arkivet. Såna saker ska egentligen rensas bort inför arkivering då en annan ordning ska träda in, men ibland blir det kvar. Ett exempel är i administrationen av patientjournaler, en sorts handling som vi har mängder av på Regionarkivet. Men hur har man historiskt använt färgkoder för att skapa ordning?

I kapslarna förvaras journaler från Långbro sjukhus. Journalerna är i ett större format, som kallas folioformat.

Under 1800-talets slut och 1900-talet början fanns företag som tillverkade den här typen av kapslar att förvara dokument i. En tillverkare var Åtvidabergs Snickerifabrik AB som också tillverkade arkivskåp. Mönstren i marmoreringen och kapslarnas färg kunde användas för att skapa ordning och struktur.

Avlöningskort

På ett annat ställe i arkivlokalen syns stora färgglada kort sticka upp ur en sektion med utdragbara lådor. Drar vi ut lådan och bläddrar i korten så kan vi se att det är tjänstematriklar från Karolinska sjukhuset, som redovisar personalens arbetstid, lön och källskatt. Men vad betyder det att korten har olika färger? En färg står för ett särskilt år. Den personal som har jobbat länge på Karolinska mellan åren 1958-1981 har alltså en väldigt färgsprakande akt i sitt namn förvarad hos oss i Flemingsberg.

Färger och former i tunnelbanan

Trafikmiljön som många av oss rör oss i dagligen är full av färg och form. När tunnelbanan började byggas ut under 1950-talet fattades beslut om att stationerna skulle gestaltas med konst.

Flera linjer betyder mer färg och form

På 70-talet byggdes den blå linjen och de två delarna av T-Centralen förbinds med en gång som även den blev en plats för konst. De första gestaltningarna här var för ömtåliga för miljön och monterades ner. Den utsmyckning som än idag syns längs den 100 meter långa gången kom på plats 1984. Konstnären fick uppdraget av Trafikens konstnämnd den 21 oktober 1981. Carl Fredrik Reuterswärd utarbetade ett förslag som föll i god jord hos konstnämnden, som i november 1982 föreslog att förslaget skulle utföras och konstverket kom på plats i december 1984.

Reuterswärds Trio, bestående av konstnären, RS Screen och Gustavsbergs fabriker framför Take the A-train. Konstverkets titel har hämtats från den låt från 1941 skriven av den amerikanske jazzpianisten Billy Strayhorn. The A-train är en tunnelbanelinje under New York City som förbinder södra och norra Manhattan. Precis som jazzmusikern utgår från ett tema att improvisera över, utgår Reuterswärd och hans trio från SL:s emblem och låter bokstäver och former bli startpunkt för improvisationer.

Att forma en stubbe

”Stubben” var ett emblem som låg rätt i tiden. Under 60-talet och framåt syns en mer vildvuxen flora, där statliga myndigheter blir friare att skapa sina egna symboler, märken och logotyper. I Sverige hade de tre kronorna varit en del i maktens symboler sedan 1300-talet. För många statliga myndigheter var länge de tre kronorna en självklar del (exempelvis Kammarkollegiet). Traditionstyngda symboler ersattes på 60- och 70-talen med tidstypiskt formgivna bokstavsmärken. Man kan se samma slags förskjutning när det när Stockholms läns landsting, från landskapsvapen till stiliserat bokstavsmärke.

För säkerhets skull kontaktades filmbolaget United Artists AB eftersom deras logotyp liknade den som planerades för landstinget. I ett medgivande, undertecknat 25 januari 1970, meddelade filmbolaget att man inte hade något att erinra mot att Stockholms Läns Landsting registrerar varumärket och märket.