Årets innovation och årets bästa implementering utsedda

Under Innovationsfondens dag röstade publiken fram de två vinnande projekten av sammanlagt sex nominerade som har tagit fram ny kunskap tack vare medel från Innovationsfonden. 

Årets innovation 

Jakob Pansell, intensivvårdssjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand på KI, tog emot utmärkelsen Årets Innovation. Kortfattat utvecklar han tillsammans med sina kolleger kunskap som ska ger svar på om en enkel mätapparatur – en pupillometer – kan ge tillräckligt tillförlitliga svar på om en patient riskerar att ha högt tryck i hjärnan.

– Högt tryck i hjärnan kan orsaka att hjärnceller dör. För att mäta trycket måste man borra hål i skallen och lägga in en tryckmätare i hjärnan. Men det kan man bara göra på sjukhus med neurokirurgisk förmåga, säger Jakob Pansell.

Ett annat sätt att få en indikation på hur trycket i hjärnan ser ut är att använda en pupillometer.

– Det finns små studier som visar att hur pupillen reagerar på ljus är kopplat till trycket i hjärnan.

Tanken är inte att pupillometern ska ersätta den avancerade tryckmätningen. Däremot kan den vara användbar för screening. Dels för att undvika onödiga operationer, dels för att vägleda sjukvårdspersonal i ambulans och på vårdcentraler.

Arbetet med att samla in data fortsätter i flera spår. Bland annat undersöker Jakob Pansell och hans kollegor om en pupillometer är känslig för snabba tryckförändringar. Resultatet jämförs med mätresultat från inopererade tryckmätare. 

Årets bästa implementering 

Elin Hedbrandh arbetar med innovationsledning och tjänstedesign på Sös Innovation. Hon var på plats för att ta emot priset för Årets bästa implementering. Sedan 2018 har hon tillsammans med barnakuten på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och Södersjukhusets IT-avdelning arbetat med att göra upplevelsen på barnakuten tryggare. Projektledare på barnakuten är Anna Löwbeer Wester. 

– Vi har tittat på barns och föräldrars upplevelse när de kommer till barnakuten. Vi förstod att det var viktigt för både föräldrar och barn att veta att barnen blivit bedömda redan vid ankomst. Många visste inte det och det skapade oro och otrygghet, berättar Elin Hedbrandh.

Alla barn som kommer till akuten bedöms med färger vid ankomst – barnet blir grönt, gult, orange eller rött – där rött signalerar hög prioritet. 

– Färgkoderna har alltid funnits för personalen. Nu vet barn och föräldrar också vilken färg barnet har och de kan se på en digital skylt hur många patienter som väntar i de olika färg-grupperna.

Uppföljningar visar att både barn och föräldrar blivit tryggare av den nya ordningen.  

– Transparensen har också lett till att förståelsen för hur vi arbetar har ökat. Dessutom får personalen färre frågor om väntetid och bedömning och mer tid över för andra arbetsuppgifter, säger Elin Hedbrandh.

De som arbetat med projektet har också utvecklat appen Bubbelbox för att det inte ska bli så tråkigt att vänta. Med hjälp av AR (Augmented Reality) förvandlas den miljö man riktar mobilens kamera mot till en undervattensvärld.

– Den kan också användas som distraktion vid provtagning till exempel, säger Elin Hedbrandh.