Kompetensbrist väntas inom flera branscher i Stockholms län

Stor brist på yrkesutbildad kompetens väntas inom flera branscher i Stockholmsregionen under de närmaste 10 åren. Störst väntas bristen bli inom vård- och omsorgsyrkena där underskottet prognostiseras till 17 000 personer år 2035.

Region Stockholm tar årligen fram analyser och redovisar läget på arbetsmarknaden i Stockholms län. Analyserna används i arbetet med att utveckla och underlätta den regionala kompetensförsörjningen. Den 16 mars presenterades den senaste ”Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser 2035” för Stockholmsregionens kompetensråd.

Region Stockholm har utifrån den nya prognosen låtit göra fördjupade analyser för de branscher och yrkesutbildningsområden där större utmaningar väntar. Prognoserna gäller för 2035 och är en sammanvägning av branschernas behov och beräkningar av hur många som kommer att avsluta utbildningarna.

  • Vårdsektorn prognostiseras att ha ett underskott på cirka 17 000 personer. Störst brist är att räkna med inom äldreomsorgen
  • Inom hälso- och sjukvården prognostiseras brist inom alla yrken. Störst brist väntas bland biomedicinska analytiker, specialsjuksköterskor och distriktssjuksköterskor  som har ett prognosticerat underskott på cirka 2 000 personer.
  • För byggbranschen med personal som utbildas på byggprogrammet prognostiseras en brist på cirka 10 000 personer.
  • För det industritekniska programmet visar prognosen ett underskott på cirka 7 500 personer. För el-, automations-, dator- och kommunikationsteknikutbildningarna prognostiseras underskott till 1500 personer.
  • För kockar och andra yrken relaterade till gymnasiets restaurang – och livsmedelsutbildning prognostiseras  en brist på cirka 7 500 personer.
  • Kompetensbehovet för transportbranschen kopplas till fordons- och transportprogrammet och här prognostiseras underskottet till cirka 7 000 personer.
  • För Data/IT branschen prognostiseras risk för fortsatt brist. Tillgången på kompetent personal med utbildning från såväl universitetsutbildningar som yrkeshögskoleutbildningar ökar samtidigt som efterfrågan ökar i ännu högre takt.

Det är en stor utmaning att i högre grad attrahera till yrkena där det råder brist och där det samtidigt är svårt att öka volymer i utbildningen i den utsträckning som kommer krävas för att klara efterfrågan på arbetsmarknaden.

- Attraktion kopplad till berörda branscher är helt central för att lösa utmaningarna samtidigt som vi och andra offentliga aktörer måste stötta med strukturer och insatser som förenklar både för företagen och de som söker arbete, säger Julika Lamberth, tillväxtchef, Region Stockholm.

Ett sätt att öka tillgången på kompetens kan vara att sänka trösklarna för dem som idag står långt från arbetsmarknaden och inte direkt kan söka till yrkes- och högre utbildningar.

- Ingångsyrken kan ge möjlighet att med relativt kort utbildning stötta befintlig personal för att senare kunna växa in och vidareutbilda sig inom yrket. Exempel på detta finns inom vården där serviceassistenter och vårdbiträden blivit stöd till undersköterskor och annan vårdpersonal, säger Julika Lamberth.

Analyserna med prognoser för sju yrkesutbildningsområdena bygger på Arbetsförmedlingens yrkesprognoser med data från 2021 och Regional prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2035 grundat på SCB:s Trender och prognoser med data från 2018.

Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.

Prenumerera

Fler nyheter