Resultat och prognos efter årets första tio månader

Merkostnader för covid-19 inom hälso- och sjukvården och minskade intäkter inom kollektivtrafiken har påverkat resultatet negativt. Detta har parerats av ökade statsbidrag och lägre kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden, regionstyrelsen, färdtjänstnämnden och fastighets- och servicenämnden.

Region Stockholm har korta vårdköer, samtidigt som pandemin har orsakat ett uppbyggt vårdbehov. Detta är kopplat till att viss planerad vård har fått anstå till förmån för akut vård under pandemin. 

Inom kollektivtrafiken har det skett en viss återhämtning av antalet resande. Biljettintäkterna ligger fram till och med september 1 510 miljoner kronor under budget. Biljettintäkterna har återhämtat sig snabbare än själva resandet. Ackumulerat för året är biljettintäkterna 91 procent av 2019 års nivå och 81 procent av budget 2022.

Inför 2023 bedöms de ekonomiska förutsättningarna försämras med anledning av kraftigt höjda pensionskostnader. Dessutom sker en dubblering av avgiften till kommunalekonomisk utjämning samt kostnadseffekter av en högre inflation. Även 2024 bedöms inflationen fortsatt påverka kostnadsutvecklingen samtidigt som avgiften till kostnadsutjämningen förväntas fortsätta att öka. 

Prognos för 2022

Det prognostiserade resultatet motsvarar 5,2 procent av de samlade skatteintäkterna för 2022 och uppgår till 4 808 miljoner kronor. Det är 4 667 miljoner kronor högre än budget. Den högre prognosen beror i huvudsak på ökade samlade skatteintäkter på sammanlagt 3 043 miljoner kronor. Prognosen har justerats upp med 2 000 miljoner kronor med avseende på pensioner i enlighet med gällande regelverk om att inflationseffekten på pensionsskulden redovisas under 2023. 

Se tabell i bilagan: Månadsrapport resultat oktober 2022