Budget 2023 i sammanfattning

Vision och inriktningsmål

Den nya styrande koalitionens budgetförslag tar sin utgångspunkt i en ny långsiktig vision för Region Stockholm. I visionen beskrivs hur Region Stockholm och dess verksamheter ska utvecklas:

Region Stockholm – för en jämlik, öppen, hållbar och konkurrenskraftig Stockholmsregion där invånarna ges likvärdiga livschanser och hög livskvalitet

Visionen konkretiseras i fyra inriktningsmål, som föreslås gälla under mandatperioden:

• God ekonomisk hushållning
• Behovsstyrd hälso- och sjukvård av god kvalitet
• En hållbar regional utveckling
• God och hållbar arbetsgivare

Ekonomiska förutsättningar

Den höga inflationen i stora delar av världen dämpar den globala konjunkturen. Det ekonomiska läget är allvarligt till följd av exempelvis högre pensionskostnader och högre priser på varor och tjänster.

Omvärlden påverkar även Region Stockholms ekonomiska situation. Både det försämrade konjunkturläget och skatteutjämningssystemet förväntas ge en försämrad skatteintäktsutveckling framöver. Detta försvårar långsiktigt finansieringen av Region Stockholms verksamheter. I budgeten prioriteras att pengarna går till de verksamheter som gör störst nytta för invånarna.

Skattesatsen är oförändrad 12,08 kronor per intjänad hundralapp. Taxorna inom kollektivtrafiken är oförändrade för år 2023. Region Stockholms samlade skatteintäkter förväntas öka med 1,8 procent till cirka 94 miljarder kronor jämfört med prognosen för 2022. Det är en historiskt låg ökning. Det finns också betydande risker för den ekonomiska utvecklingen och därmed risk för att Region Stockholms skatteintäkter blir lägre än prognosen för åren 2024 och framåt.

Inför 2023 påverkar ett antal faktorer resultatet negativt jämfört med budget för 2022.

De största är följande:

• Högre pensionskostnader till följd av uppräkning av pensionsskulden, motsvarande 3,5 miljarder kronor jämfört med budget 2022. Uppräkningen beror till stor del på inflationen. Då den höga pensionskostnaden är tillfällig åberopas synnerliga skäl för att upprätta en budget där kostnaderna överstiger intäkterna.
• Högre avgift till kommunalekonomisk utjämning. Stockholm är som enda region i Sverige nettobidragsgivare till det kommunalekonomiska systemet. Avgiften antas höjas med 2,5 miljarder kronor jämfört med budget 2022, främst till följd av att bidrag inom systemet avvecklas.
• En minskning av riktade statsbidrag med 2,4 miljarder kronor 2023 i förhållande till budget 2022. De riktade statsbidragen har inneburit en högre kostnadsökningstakt än planerat, men har bidragit till att vårdköer efter pandemin har kunnat kortas.
• Den högsta inflationen sedan 1991.
• För hög kostnadsnivå inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken, samtidigt som produktionen har minskat.

Region Stockholms kostnader har sedan flera år ökat för snabbt i förhållande till intäkterna. Ökningen har delvis kunnat finansieras genom de riktade statsbidragen. Behovet av verksamhetsförändringar som begränsar kostnaderna har varit känt sedan länge, men planerade åtgärdsprogram pausades under pandemin. Flera nämnder och bolag inom Region Stockholm väntas göra stora underskott 2022 och också gå in i år 2023 med underliggande underskott. För att få en ekonomi i balans under 2023 och framåt behöver verksamheterna utvecklas och de gemensamma resurserna användas effektivare. En god ekonomisk hushållning ska på sikt ge ett ekonomiskt resultat som motsvarar två procent av de samlade skatteintäkterna. Att ha en god beredskap är nödvändig för att klara oförutsedda situationer när kostnader ökar eller intäkterna minskar.

Totala investeringar under kommande tio åren beräknas till 127 miljarder kronor. Investeringsplanen har en stor tyngdpunkt i början av tioårsperioden med anledning av nyinvesteringar i utbyggd tunnelbana. Av de totala investeringarna utgör 60 procent nyinvesteringar och 40 procent ersättningsinvesteringar, vilket motsvarar 76 respektive 51 miljarder kronor.

Hälso- och sjukvård: Ökat fokus på vård i områden där behoven är störst

Vården ska bli mer jämlik och sammanhållen enligt budgetförslaget. Det ska vara patienternas vårdbehov som styr planering och utveckling av sjukvården. Vårdmedarbetarnas idéer och förslag ska tas tillvara på nya sätt. Fler ska vilja arbeta i vården, som idag har personalbrist inom många områden. Budgetförslaget innehåller flera beslut som ska styra verksamheterna mot dessa övergripande mål. Ett flertal utredningar ska påbörjas som ska leda till förslag på hur vården ytterligare kan förbättras och bli mer behovsstyrd. 

Stort fokus läggs på att öka tillgången till primärvård i de områden där behoven är som störst. Primärvården ska vara navet när vuxna söker vård för sig själva och för sina barn. Vårdcentraler i egen regi kan komma att öppnas på platser där det idag saknas vård. Ersättningen till de husläkarmottagningar som ingår i vårdvalet föreslås öka med 5 procent under 2023. Ersättningen ska revideras för videobesök eller digitala besök från patienter listade på annan vårdcentral. Syftet är att prioritera patienter med större vårdbehov genom att öka resurserna på de vårdcentraler där vårdbehoven är som störst.

Resurser till vården ska komma från minskad administration och från förändrad styrning och uppföljning. Budgetförslaget tar upp behovet av att revidera och slå samman flera vårdvalsområden. Akutsjukhusens anslag för 2023 höjs med 4 procent.

En handlingsplan ska tas fram för att nå målet om 1100 listade patienter per husläkare inom husläkaruppdraget. Listningen ses också över, för att på sikt även lista de invånare som idag är olistade. På så sätt ska vårdcentralerna få ett tydligare geografiskt ansvar för sitt upptagningsområde. När patienter med komplexa vårdbehov enkelt kan nå sin fasta läkarkontakt på vårdcentralen minskar behovet av att söka vård på sjukhusens akutmottagningar.

Vårdcentralerna ska också kunna tillgodose vårdbehov hos fler unga och barn, inom både fysisk och psykiatrisk vård. De svårast sjuka barnen ska få vård på akutsjukhus och vårdmedarbetare ska premieras om de väljer barnsjukvård som specialitet i sin utbildning.

Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska öka, särskilt för barn och unga. Budgetförslaget rymmer en riktad satsning på 200 miljoner kronor under mandatperioden. Ambitionen är att stegvis införa en förstärkt vårdgaranti med erbjudande om ett första besök inom en vecka. Samtidigt är ambitionen att behandling ska kunna påbörjas inom 30 dagar för barn som väntar på utredning eller behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Nya arbetssätt och samarbetsformer ska uppmuntras inom den psykiatriska vården riktad till barn och unga.

Den nära vården för äldre föreslås stärkas och vårdkedjorna ses över. Vårdcentralerna ska kunna fånga upp de förändrade behov som en äldre person kan ha, innan läget förvärras. Det kan därför komma att utvecklas nya vårdformer eller förändrad samverkan med länets kommuner. Detta för att den äldre befolkningens vårdbehov möts i takt med att den gruppen blir allt större i samhället. Här föreslås en översyn av avtal och vårdval för att bättre samla den geriatriska vården.

Åttapunktsprogrammet, som bland annat omfattar arbetsmiljö inom förlossningsvården ska fortsätta och fördjupas enligt budgetförslaget. Programmet för att erbjuda sjuksköterskor utbildning till barnmorska eller specialistsjuksköterska med bibehållen lön ska också fortsätta. Likaså fortsätter erbjudandet om vidareutbildning för undersköterskor. Fler privata vårdgivare föreslås delta i utbildning och forskning, för att förbättra utgångsläget för den framtida kompetensförsörjningen i Region Stockholm.

Ett nytt huvudjournalsystem ska upphandlas och arbetet påbörjas under 2023. Tanken är att erbjuda journalsystemet till alla vårdgivare som ingår i Region Stockholms utbud. Det är centralt att information om patientens vård och förutsättningar följer med patienten genom dess väg i vårdsystemet. Budgetförslaget rymmer också ett uppdrag att på sikt ta över telefonrådgivningen i 1177 till egen regi.

En parlamentarisk utredning föreslås se över styrningen av vården och samordningen mellan de olika verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Målet är att skapa tydligare styrning och ge förutsättningar för samverkan mellan olika vårdverksamheter. Här kommer insikter och lärdomar från pandemiarbetet att användas.

En ny framtidsplan för vården ska tas fram med större fokus på behovsstyrning och kostnadseffektiv vård. Den tidigare framtidsplanen föreslås då utvärderas.

Hållbar arbetsgivare

Medarbetare ska känna stolthet över att arbeta i Region Stockholm och ges möjlighet till ett hållbart arbetsliv. Cirka 96 procent av Region Stockholms cirka 45 000 anställda arbetar inom hälso- och sjukvården. Vårdens kapacitet och kontinuitet är beroende av att medarbetare vill arbeta inom Region Stockholms verksamheter.

Arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen behöver förstärkas genom fler insatser för att förbättra medarbetarnas arbetsliv. Kompetensförsörjningsstrategin ska ta sikte på bättre arbetsvillkor, hållbar schemaläggning med utrymme för återhämtning, möjlighet till arbetstidsförkortning för de medarbetare som arbetar mycket kväll och natt, rotationstjänstgöring och ökat inflytande för medarbetarna.

En ny inriktning föreslås för personalpolitiken för att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Region Stockholm behöver rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet – som en samlad arbetsgivare.

Regionstyrelsen uppdras att inrätta ett samverkansforum med vårdfackliga organisationer och Region Stockholm, på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå, vilket inkluderar en kommission 2023 för hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsmiljö. Även möjligheten och kostnaden för att införa en extern och oberoende visselblåsartjänst ska ses över.

En minskad personalomsättning och minskad inhyrning av bemanning ska skapa kontinuitet för såväl patienter som medarbetare inom hälso- och sjukvården. Inhyrd bemanning ska vara ett komplement endast vid särskilda arbetstoppar. Detta förutsätter en absolut följsamhet till tecknat ramavtal och en regiongemensam plan för att minska beroendet av inhyrd bemanning.

För att säkra tillgången på specialistläkare uppdras hälso- och sjukvårdsnämnden att genomföra en satsning på 40 miljoner kronor 2023. Detta för att öka antalet AT- och BT-tjänster samt antalet ST-tjänster inom allmänmedicin där invånarnas framtida behov är störst.

Regionstyrelsen uppdras också enligt budgetförslaget att under 2023 införa ett erbjudande om förmånscykel till alla medarbetare i Region Stockholm.

Riktade och tidiga hälsofrämjande insatser för en bättre arbetsmiljö och för minskad ohälsa och sjukfrånvaro ska finnas i alla verksamheter med en förebyggande ansats. Regionstyrelsen uppdras att inom sitt anslag under 2023 avsätta 100 miljoner kronor till finansiering av sådana insatser.

Kollektivtrafiken – viktig del i grön omställning

Fler ska få möjlighet att resa kollektivt och tillgängligheten för studenter, barn, ungdomar och pensionärer ska öka enligt budgetförslaget. Biljettpriserna kommer därför inte att höjas under 2023 utan ligger kvar på årets nivåer. Sommarlovskortet som innebär att barn och ungdomar mellan 12 och 18 år åker gratis i kollektivtrafiken, permanentas 2024. Då kommer också kortet att vara giltigt på alla skollov. Ett långsiktigt arbete påbörjas samtidigt för att utforma framtidens biljettpriser med syfte att bromsa prisökningarna i relation till hushållens inkomster.

Kollektivtrafiken är avgörande för den gröna omställningen och för att nå regionens klimatmål. I den styrande koalitionens budgetförslag är ambitionen att Region Stockholm ska vara ledande i hållbar utveckling. Fler invånare ska ges möjlighet att ställa bilen och i stället resa kollektivt och klimatsmart. Målsättningen är att framtidens kollektivtrafik ska vara mer attraktiv och trygg i hela länet för att göra Stockholm mer jämlikt.

Oroligheterna i omvärlden påverkar regionens verksamhet; det råder ekonomisk osäkerhet kring kostnader och investeringsutgifter som följer av högre inflation och räntor. Kostnader för drift och underhåll kommer att öka, men de ska mötas med åtgärder för att både behålla dagens resenärer och locka dem som inte är vana att resa med kollektivtrafiken. Nu är det fler som återigen väljer att åka kollektivt efter pandemin. Samtidigt reser många på ett annat sätt idag på grund av mer distansarbete och nya resvanor. En översyn ska därför göras av hur trafikutbudet kan anpassas till nya resmönster och ekonomiska förutsättningar. Ett program för att minska förvaltningens kostnader ska också tas fram.

Kollektivtrafiken ska vara både effektiv och tillgänglig. Framtidens tunnelbane- och spårutbyggnad ska analyseras för att se vilka nya investeringar som kan bidra till detta. Det gäller exempelvis tunnelbana till Bromma flygplats, sammankoppling Hjulsta-Barkarby, utbyggnation Älvsjö-Hagsätra, tunnelbana till Fagersjö samt spårbunden trafik till Tyresö.

För att knyta samman Stockholm än mer ska pendelbåtstrafiken fortsatt byggas ut. Linje 83 till Vaxholm och linje 84 till Värmdö ska därför permanentas. Nya pendelbåtslinjer föreslås på sträckorna Sundbyberg-Gamla stan, Norra Ulvsunda-Hägersten och Ropsten-Täby. 

All kollektivtrafik på land bedrivs idag med förnybara bränslen. Den grunden bygger Region Stockholm vidare på och målet om en mer elektrifierad och förnybar fordonsflotta 2030 ska påskyndas. Region Stockholm ska också ställa krav på att fossilfria drivmedel arbetas in i alla kommande pendelbåts- och skärgårdsupphandlingar för att nå målsättningen om en förnybar sjötrafik 2030. Goda förutsättningar ska också ges för mer elektrifierade och förnybara fordon i färdtjänsten.

Färdtjänsten är en viktig rättighet för att fler invånare ska kunna röra sig fritt. Fler aktörer ska enligt budgetförslaget kunna köra färdtjänst och resenärer ska ges möjlighet att göra ett välinformerat val mellan dessa aktörer. För att ytterligare öka rörelsefriheten föreslås att taket för fritidsresor med färdtjänsttaxi höjs till 250 resor per år. Samtidigt som fler ska ges möjlighet att resa kollektivt så ska resenärerna känna sig trygga dygnet runt under hela sin resa. Arbetet med att förbättra hållplatsmiljöer och otrygga platser utvidgas och det ska finnas fler trygghetsvärdar i trafiken.

Hållbarhet och regional utveckling

Stockholmsregionen ska klara klimatomställningen och klimatmålen ska nås. Fler måste därför enligt budgetförslaget ges möjlighet till att ställa bilen och resa kollektivt och klimatsmart i hela Stockholmsregionen. Kollektivtrafiken ska byggas ut och bli mer attraktiv.

Region Stockholms befintliga strategier och förslag på åtgärder förstärks nu och blir mer ambitiösa. År 2030 ska enligt budgetförslaget minst 70 procent av alla resor inom länet ske med gång, cykel och kollektivtrafik. Region Stockholm ska aktivt verka för att klimatpåverkande utsläpp från transporter i Stockholmsregionen upphör till år 2035. Regionstyrelsen ges i uppdrag att se över möjligheterna för en Huvudstadsförhandling - för hållbara transporter i Stockholms län, för att öka takten i klimatomställningen och skynda på utbyggnaden av kollektivtrafik och cykel.

Senast 2035 ska Region Stockholm ha netto noll utsläpp. Målet har tidigarelagts i detta budgetförslag för att skärpa kraven på omställning. För att tydliggöra behoven uppdras regionstyrelsen i budgetförslaget att ta fram en koldioxidbudget för Region Stockholms egna verksamheter. Koldioxidbudgeten ska ligga till grund för prioriteringar inom klimatområdet.

Region Stockholm kommer att växla upp det regionala utvecklingsarbetet för att tillsammans med kommunerna stärka den gröna omställningen och arbeta med frågor som rör bostadsbrist, kompetensbrist och brister i elförsörjningen. Målet är mer innovation, fler jobb och företagande.

Stockholmsregionen lider av kompetensbrist samtidigt som en omfattande långtidsarbetslöshet riskerar att cementeras. Tillgången till kompetens är avgörande för Stockholmsregionens konkurrenskraft. Därför ska regionstyrelsen se till att samverkansytorna Kompetensarena Stockholm och Stockholmsregionens kompetensråd värnas och utvecklas under kommande år, där en insats kan vara att inrätta fler branschråd. Inom ramen för dessa samverkansytor ska Region Stockholm även verka för att öka antalet platser på yrkeshögskoleutbildningar i länet i syfte att säkra kompetensförsörjningen på länets arbetsmarknad.

Stockholmsregionen har förutsättningar att vara den mest dynamiska, attraktiva och hållbara platsen att leva på där tillväxt och innovation kommer hela länet till del. Länets tillväxt- och innovationskluster genererar arbetstillfällen och ekonomisk utveckling och bidrar till hela landets välstånd. Regionstyrelsen uppdras därför i budgetförslaget att inrätta ett tillväxt- och näringslivsråd som samlar näringslivets aktörer. Mobiliserande insatser ska också göras för att säkerställa att Region Stockholms tillväxtmedel nyttjas i högre utsträckning.

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS), beskriver hur länets aktörer vill att Stockholmsregionen ska utvecklas och fungerar som en plattform för aktörernas fortsatta samverkan. RUFS 2050 gäller till 2026 och i Budget 2022 gav regionfullmäktige tillväxt- och regionplanenämnden i uppdrag att inleda arbetet med att revidera den regionala utvecklingsplanen. Arbetet ska enligt budgetförslaget präglas av en hög ambitionsnivå, ske i nära samverkan med kommuner och andra aktörer och resultera i en mer levande och lättillgänglig plan. Processerna kring framtagande av en ny regional utvecklingsplan behöver även gå hand i hand med framtagandet av andra viktiga styrdokument, likt länsplanen för regional transportinfrastruktur.

Samverkan inom flera områden är en förutsättning för Region Stockholms arbete som regionalt utvecklingsansvarig. Inom ramen för denna samverkan driver och deltar Region Stockholm aktivt i nätverk om länets bostadsmarknad, transportinfrastruktur, elkraftförsörjning, internationella tillgänglighet, klimatomställning, kompetensförsörjning och trygghet. Region Stockholm fortsätter också att arbeta med att ta fram och tillgängliggöra statistik, prognoser och andra analyser om länets utveckling som kunskapsunderlag till bland andra länets kommuner. Vidare stärker Region Stockholm rollen som regionalt utvecklingsansvarig genom att delta i regionala, storregionala och nationella samverkansplattformar.

Energi- och kraftförsörjning har blivit en allt viktigare planeringsfråga. En långsiktig och stabil energiförsörjning är avgörande för klimatomställningen, bebyggelseutvecklingen, transportutvecklingen för hela Stockholmsregionens tillväxt och näringsliv. En trygg elförsörjning är även kritisk för att Region Stockholm ska kunna bedriva sina egna verksamheter, som hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Klimat- och regionutvecklingsnämnden uppdras enligt budgetförslaget att utreda och ta fram förslag på hur Region Stockholm kan bli en kraftsamlande aktör för ökad förnybar energiproduktion, elektrifiering, effektivisering och lagring i länet.

Forskning och innovation

Stockholmsregionen är ett nav för innovation och forskning, inte minst inom Life Science. Det är viktigt att Region Stockholm fortsätter att ha goda relationer till högskolor och universitet i länet. Ett centralt exempel på detta är det täta samarbetet mellan sjukvård, forskning och utbildning. Detta är en grundförutsättning för att ligga i framkant inom forskning och innovation, exempelvis inom medicinteknik och utveckling av behandlingsmetoder. Väl avvägda investeringar i forsknings-, innovations- och näringslivssamarbeten är viktiga för att främja länets internationella konkurrenskraft, dels för att bidra till att lösa samhällsutmaningar inom hälsa och sjukvård, dels för att klara klimatomställningen. Regionstyrelsen uppdras enligt budgetförslaget att se över hur Region Stockholm kan stärka samordningen med och skapa en stabil och strategisk medfinansiering till länets innovationshubbar, inkubatorer och science parks.

En allt högre andel av hälso- och sjukvården genomförs i primärvården, men detta återspeglas inte i fördelningen av forskningsmedel. När allt fler patienter vårdas på primärvårdsnivå måste även forskningen följa med ut från sjukhusen. De stora folksjukdomarna ska vara prioriterade enligt budgetförslaget. Därför uppdras regionstyrelsen att undersöka hur primärvårdens andel av forskningsmedlen kan utökas och hur forskningen inom hälso- och sjukvården kan stärkas på systemnivå.

Kultur - regional samverkan för ett stärkt och fritt kulturliv

Fri kultur är en av demokratins hörnstenar, politiken ska stödja kulturen men måste fortsatt hålla principen om en armlängds avstånd. Kulturnämnden ska fortsatt värna sin roll för det fria kulturlivet genom en väl kalibrerad bidragsgivning. Denna ska också fördjupas genom kunskapsunderlag och kartläggningar utifrån de olika konstarternas regionala förutsättningar. Ett fortsatt samarbete med bland annat länets kommuner är angeläget och länskulturfunktionernas samlade utbud ska samordnas och än mer anpassas till länets förutsättningar. Folkbildningen är en vital del av demokratin och ska arbeta i enlighet med beslutad folkbilningsstrategi i dialog med relevanta parter och aktörer. Kulturnämnden ska också göra en översyn av hur folkbildningens förutsättningar i länet kan stärkas ytterligare inom nämndens ekonomiska förutsättningar.

Jämlik tillgång till kultur i länet är en central fråga för Region Stockholms kulturpolitik enligt budgetförslaget. Tillgängligheten till kultur för barn och unga i länet är ojämn. Region Stockholm ska möjliggöra för fler att delta i kulturaktiviteter och därmed verka för att öka intresset för kultur bland barn och unga. Som ett första steg bör kulturnämnden kartlägga och analysera gruppen barn och ungas kulturvanor utifrån geografi, kön och socioekonomi. En särskild plan för läs- och skrivfrämjande har tagits fram för att komplettera den regionala biblioteksplanen inom vilken läsfrämjande är ett prioriterat område. Under 2023 ska kulturnämnden genom Regionbiblioteket utöka satsningarna på stöd för skrivfrämjande till länets kommuner.

Om processen för budget 2023

Den 9 november presenterade den styrande koalitionen i Region Stockholm sitt förslag till budget för 2023, som nu beslutats av regionstyrelsen som första beslutsinstans. Under november offentliggör alla partierna i Region Stockholm sina budgetförslag. Dessa tas sedan upp för debatt och beslut i regionfullmäktige den 6–7 december. Där beslutas budgeten för nästa år.  Därefter kommer alla Region Stockholms nämnder och bolag att ta fram verksamhetsplaner. Regionstyrelsen stämmer sedan av att verksamhetsplanerna är i enlighet med regionfullmäktiges budgetbeslut. Det sker genom ett ärende, Avstämning av budget 2023 som beslutas av regionstyrelsen i mars 2023.

Läs mer på regionstockholm.se

• Här kommer du att kunna följa sammanträdet och ta del av nyhetstexter om innehållet i budgeten:
• Alla partier i regionfullmäktige lämnar förslag till budget som du kan läsa här:
• Läs mer om budgetprocessen: