Problemlösarkonferensen 2022
Hur ska vi kunna bedriva fler och bättre kliniska prövningar inom i Stockholm? Frågan var utgångspunkten för årets problemlösarkonferens i slutet på maj, i regi av avdelning Forskning och innovation med inbjudna aktörer från hälso- och sjukvården, universitet, näringsliv och patientorganisationer.
Stockholmsregionens Life science-strategi har som målsättning att antalet kliniska studier i Stockholm ska öka och att fler patienter ska få möjlighet att medverka i studier och på sikt förbättra vård- och behandlingsmetoder. Företagsinitierade kliniska prövningar av hög kvalitet kräver nära samarbete med hälso- och sjukvården, och problemlösarkonferensens syfte var att på djupet diskutera hur målsättningen att öka antalet studier ska förverkligas.
Konferensen rönte stort intresse. Inför en bred uppslutning av representanter från hälso- och sjukvård, universitet, näringsliv och patientorganisationer inledde finansregionråd Irene Svenonius. Irene betonade samverkan och möjligheter med det nya programkontoret som initialt ska fokusera på Life Science frågor. Därefter redogjorde Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström för vad vi lärt oss om kliniska prövningar under pandemin. Catharina Östberg, Clinical Operations Head of Site Management Nordics, Bayer gav en internationell utblick på utformningen av globala studier och samverkan med patienterna.
Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör berättade vad som hänt sedan den problemlösarkonferens som ägde rum 2019 som också hade temat kliniska studier. Stockholmsregionen har sedan dess tagit fram en gemensam Life science strategi, och flera handlingsplaner. Vidare har Region Stockholm nu ett system på plats där alla vårdgivare redovisar antalet pågående kliniska prövningar (idag pågår nästan 1300 studier varav 20% görs i samverkan med industrin). Andra viktiga förutsättningar är den genomförda översyn över Stockholm Medicinska Biobank (SMB) och KI Biobank (KIBB) som resulterat i ett nytt avtal mellan SMB och Karolinska institutet om samverkan kring biobankerna.
Deltagarna arbetade därefter i grupper med att identifiera sådant som behöver utvecklas eller stärkas för att underlätta genomförandet av kliniska prövningar. Bland annat lyftes bristen på personal med kompetens inom klinisk prövning. Ett förslag var att andra yrkesgrupper än forskningssjuksköterskor skulle kunna engageras inom exempelvis administrativa och tekniska arbetsuppgifter kopplade till prövningar. Vikten av att nå ut till alla patientgrupper hos regionens många vårdgivare lyftes också och att digitala system som underlättar informationsinsamling och informationsöverföring på distans vidareutvecklas.
Problemlösarkonferensen 2022 var första steget i arbetet med ”Handlingsplan Kliniska studier” kopplat till Life science strategin, som härmed påbörjats.
Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.
Prenumerera
