Föreslagen länsplan lämnas till regeringen

Länets kommuner, berörda myndigheter och organisationer har i sina synpunkter framför allt pekat på ekonomi, transparens och kommunikation. I stort sett alla remissinstanser ser allvarligt på den låga andelen statliga medel till den kraftigt expanderande huvudstadsregionen. De statliga investeringarna i Stockholmregionens infrastruktur måste öka för att huvudstadsregionen ska kunna fortsätta växa och vara en tillväxtmotor för hela landet.

Utöver remissynpunkterna som inkommit har ett antal förändrade ekonomiska förutsättningar gjort att länsplanen nu kompletteras.

Sex huvudprinciper ligger till grund för länsplanens urval och prioritering av åtgärder:

• Tät och flerkärnig struktur med effektiva bytespunkter och tvärförbindelser
• Hög tillgänglighet med kollektivtrafiken som norm
• Utnyttja befintlig transportinfrastruktur smart och effektivt
• Utbyggnad av det regionala cykelvägnätet
• Stimulera hållbara godstransporter och välfungerande nyttotrafik
• Öka samverkan och samfinansiering

I länsplanens ram av statliga medel på 10,1 miljarder kronor, namnges investeringar för totalt 6,6 miljarder kronor. Resterande 3,5 miljarder föreslås gå till åtgärdsområden, d v s till åtgärder under 50 miljoner kronor inom alla trafikslag.

Totalt är fördelningen:

• 54 procent till kollektivtrafikåtgärder
• 28 procent till vägtrafik exklusive kollektivtrafik
• 18 procent till cykelinfrastruktur.

Av de totalt 6,6 miljarder kronorna till namngivna åtgärder går:

• 66 procent, till kollektivtrafikåtgärder,
• 25 procent, till åtgärder för vägtrafik
• 8 procent till utbyggnad av cykelinfrastruktur längs statliga vägar. I planen investeras totalt 1,8 miljarder på åtgärder som ska främja cykling i länet.

En stor andel av de namngivna objekten som följer med från föregående plan är beslutade genom olika förhandlingar, som medfinansiering av tunnelbana Hagastaden - Arenastaden med cirka 900 miljoner kronor, tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan, Spårväg Syd och Roslagsbanans förlängning till City, vilka Länsplan 2022-2033 finansierar med totalt 1,7 miljarder kronor.

Åtta nya namngivna objekt för totalt cirka 760 miljoner kronor är:

• Stombuss 14, Johannelund-Sollentuna, medfinansiering till regional kollektivtrafik
• Årstaberg bytespunkt, medfinansiering till Nationell plan 2022–2033 förutsatt att den är med i fastställande av nationell plan
• Väg 222 Farstabron, reversibelt körfält
• Väg 226 Rågsvedsvägen-Västra stambanan, södergående kollektivtrafikkörfält
• Väg 274, Engarns Vägskäl
• Väg 274/1004, Kulla vägskäl-Svinninge
• Väg 560 Västerhaninge - Årsta havsbad, gång- och cykelväg
• Väg 646, Gustavsberg-Ingarö, gång- och cykelväg
• De resterande 3,5 miljarder kronorna ska investeras i mindre åtgärder,     där kommuner även kan söka medfinansiering för åtgärder inom kommunala vägar och cykelvägar med upp till 50 procent.
• 37 procent föreslås gå till utbyggnad av cykelinfrastruktur på statliga och kommunala vägnät
• 30 procent till investeringar i kollektivtrafikåtgärder på statligt och kommunalt vägnät
• 23 procent till att förbättra trafiksäkerheten för samtliga transportslag på statligt och kommunalt vägnät
• 6 procent till kapacitetsförhöjande åtgärder

-  Kommunala åtgärder som länsplanen medfinansierar söks för varje år. Framför allt efterfrågar kommunerna en ökad medfinansiering till åtgärder för cykling, kollektivtrafik och trafiksäkerhet. Dessa områden får nu ökade medel jämfört med länsplanen 2018 - 2029, säger Anton Västberg, utvecklingsdirektör, Region Stockholm.

Under sommaren 2022 förväntas regeringen fastställa den nationella planen, där också de definitiva ramarna för landets länsplaner anges.

Om länsplanen

Länsplanen är en del av infrastrukturplaneringen i länet och beskriver hur statliga investeringar i infrastruktur ska fördelas i det regionala transportsystemet. Den nuvarande länsplanen för Stockholms län antogs år 2018 och gäller till år 2029 men revideras vanligtvis vart fjärde år efter direktiv från regeringen. Länsplanen finansierar åtgärder inom cykel, kollektivtrafik, trafiksäkerhet, kapacitet och tillförlitlighet, livsmiljö och enskilda vägar.

Utgångspunkten för arbetet med reviderad länsplan har varit att stärka kopplingen mellan länsplanen och regionens utvecklingsplan RUFS 2050 och dess tillhörande strategier som berör transportinfrastrukturen. I arbetet med att ta fram förslag till länsplan 2022–2033 har Region Stockholm hämtat underlag från Trafikverket, berörda myndigheter, angränsande län och regioner samt länets kommuner. Region Stockholm har löpande haft ett nära samarbete med Trafikverket.

Förslag till länsplan 2022–2033 skickades ut på remiss mellan november 2021 och februari 2022. Av totalt 61 remissinstanser som omfattar länets kommuner, angränsande regioner, myndigheter och intresseorganisationer, har 47 svarat. Samtliga av länets 26 kommuner har lämnat synpunkter på planförslaget.