Satsning på kultur
Beroendecentrum satsar på att integrera kulturinsatser även i beroendevården och ett samarbete med Kompetenscentrum för kultur och hälsa vid Region Stockholm.
– Det är ett både roligt och viktigt projekt i vilket kulturen kan lyfta det friska i människan och ge vården ytterligare en dimension säger Maija Segle Konstenius som är projektledare för projektet Kultur och hälsa inom Beroendecentrum.
Kultur och hälsa är ett område på framväxt och genom att se människan som en helhet där psyke och kropp hänger ihop kan kultur komplettera traditionell medicinsk vård.
FN:s världshälsoorganisation WHO har sammanställt forskning om kulturens hälsoeffekter som visar att musik, dans och andra kulturella aktiviteter har mätbara, positiva effekter på människors hälsa.
Initiativ från verksamhetsledning blev startskottet
Beroendecentrums verksamhetschef, Johan Franck såg en möjlighet att få integrera kulturinsatser även i beroendevården och ett samarbete med Kompetenscentrum för kultur och hälsa vid Region Stockholm har påbörjats. Maija Segle Konstenius är projektledare, legitimerad psykolog och har jobbat länge med beroendevård och inom Beroendecentrum sedan kliniken bildades.
– Det är ett speciellt projekt eftersom hela kliniken ingår och alla sektioner har en egen kontaktperson som håller frågan levande på sin sektion. Det kommer även att bildas en styrgrupp som har en mer övergripande roll.
Vi har en väldigt öppen kommunikation och de som är intresserade av projektet kan höra av sig direkt till Kompetenscentrum för kultur och hälsa eller till mig om man vill bolla idéer eller ha praktisk hjälp eller ekonomiskt bidrag till material eller annat.
Christina Paulsrud, Beroendecentrums Bisam, fångar även upp idéer på patientforum och förmedlar dem vidare till enhetscheferna och till oss. Flera enheter har också bjudit in Kompetenscentrum för kultur och hälsa på sina APT för att diskutera vad man skulle kunna göra på just den enheten, vilket är jätteroligt.
Det bubblar verkligen av olika initiativ och man är väldigt entusiastisk och hittar möjligheter att få in kultur i behandlingsarbetet eller i lokalerna. Det finns så många olika sätt detta arbete kan göras på, vilket är jätteroligt, säger Maija.
Aktiviteter på deltagarnas villkor
Exempel på aktiviteter är en nystartad dansgrupp för äldre på Magnus Huss-mottagningen och Maria Ungdoms heldygnsvård som har en danspedagog som kommer en gång i veckan. I båda fallen får patienterna delta i dans som inte handlar om prestation utan utgår ifrån hur förutsättningarna ser ut för deltagarna just den dagen.
Det finns också ett stort intresse för Konstblick, som är ett sätt att inspirera till samtal mellan personal och patient eller mellan patienter genom de konstverk som finns på många enheter. Det planeras också en levande verkstad eller någon form av kreativ stund i grupp, och även på att bjuda in patienterna till att ha en utställning med sina verk som till exempel bildkonst eller dikter.
– Snart kommer vi också att ha en workshop för personalen i digitala berättelser då man får lära sig att filma med mobilen något jag ser fram emot, säger Maija.
Digitala berättelser går ut på att man med hjälp av en padda eller mobil gör en egen 1-3 min lång film på ett tema som känns meningsfullt. Det kan vara ett bra sätt för patienten att få uttrycka sig men också för vården att få mer kunskap om sina patienters upplevelser.
Med projektet Kultur och hälsa hoppas Maija att kultur ska bli en naturlig del i vården.
– Många av våra patienter är kreativa och kulturintresserade och det är en kraft som kan hjälpa till i rehabilitering och höja livskvalitén!
Kontakta Kompetenscentrum för kultur och hälsa
Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.
PrenumereraFler nyheter
HPV självprovtagning för kvinnor födda 1947–1952 startar i januari
Med start i januari kommer kvinnor födda 1947-1952 att erbjudas ett självprovtagningskit för att upptäcka HPV.Fler behöver vaccinera sig mot covid-19 och influensa
Spridningen av influensa och covid-19 ökar. Det är viktigt att äldre och riskgrupper vaccinerar sig för att undvika allvarlig sjukdom.20 år sedan tsunamin – så har Region Stockholms krisstöd utvecklats
Tsunamin julen 2004 innebar en stor prövning för den regionala beredskapen.