Region Stockholm beviljar 10 miljoner kronor till forskning vid Stockholms universitet

Stockholms universitet har sedan 2015 ett samarbetsavtal med Region Stockholm kring forskning, utbildning, utveckling och innovation med syfte att gemensamt hitta lösningar på utmaningar inom regionens kärnområden. Fokus ligger på de fem tematiska områdena: psykisk hälsa, hållbarhet, medicinsk strålfysik, digitalisering och life science. 14 december 2021 fattades beslut om medel på tio miljoner kronor till den senaste utlysningen inom avtalet. Pengar som nu går till sju forskare vid Stockholms universitet och deras projekt.

– Region Stockholms samarbete med Stockholms universitet hanterar nya samhällsutmaningar och ger perspektiv på kända utmaningar, säger Regiondirektör Carina Lundberg Uudelepp.

Totalt 70 miljoner kronor

Sedan 2016 har Region Stockholm bidragit med omkring 70 miljoner kronor till samarbetet vilket hittills har inneburit forskningsmedel till ett 40-tal projekt. Den aktuella utlysningen om forskningsmedel resulterade i 23 ansökningar varav sju i konkurrens beviljades efter granskningsprocessen.

– Vi är väldigt glada över samarbetet med Region Stockholm, som bidrar till nya möjliga synergier mellan forskning och tillämpning och förstås över att regionen är med och finansierar fri forskning som bedrivs vid Stockholms universitet. Jag ser fram emot resultaten av våra nya gemensamma projekt, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet.

Forskarna och institutionerna

De sju sökande forskare som fått medel till sina projekt är Erik Perjons vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Björn Philips vid Psykologiska institutionen, Sara Brolin Låftman vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Laura Ferrer-Wreder vid Psykologiska institutionen, Fredrik Jönsson vid Psykologiska institutionen, Mara Westling Allodi vid Specialpedagogiska institutionen och Gustav Nilsonne vid Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen som kortfattat summerar hur pengarna till hans projekt ska komma till nytta.

– Utmattningssyndrom är en ledande orsak till sjukskrivning i Sverige, trots att diagnosen saknar direkta motsvarigheter i andra länder och aldrig har validerats. I projektet kommer vi att kritiskt utvärdera diagnosbegreppet utmattningssyndrom, i syfte att i framtiden få säkrare medicinska bedömningar och bättre evidensbaserad behandling, säger Gustav Nilsonne.

Korta beskrivningar av de sju projekten

Erik Perjons vid Institutionen för data- och systemvetenskap får två miljoner kronor under tre år för att forska på ”Datadrivna lösningar inom komplexa vård- och omsorgsprocesser”. Tanken är att projektet påtagligt ska kunna förbättra situationen för multisjuka äldre. Projektet kommer att identifiera, analysera och pilottesta datadrivna tjänster som stödjer samverkan mellan stad och region inom vård och omsorg. En metodik som kombinerar juridisk och etisk analys med systemanalys kommer att tas fram inom projektet. Målsättningen är att möjliggöra för staden och regionen att dra nytta av nya tjänster som långsiktigt kan bidra till nya arbetssätt för att både effektivisera och höja kvaliteten inom området.

Björn Philips vid Psykologiska institutionen får en miljon kronor fördelade på två år till sitt projekt ”Gruppbehandling för komplexa och behandlingsresistenta ångest- och personlighetssyndrom”.  Bakgrunden till projektet är vuxenpsykiatrins behov av verksam psykologisk behandling för patienter med komplexa och svårbehandlade problem. Patienterna har flera samexisterande diagnoser och ofta lång tidigare behandlingskontakt utan märkbar effekt. Den planerade pilotstudien ska utvärdera genomförbarhet och preliminär effektivitet för en gruppbehandlings kallad ISTDP-G. Med den ska 20–24 patienter kunna behandlas samtidigt vilket ger möjlighet att möta hög efterfrågan på behandling på ett kostnadseffektivt sätt.

Sara Brolin Låftman vid Institutionen för folkhälsovetenskap tilldelas 1,4 miljoner kronor under två år för projektet ”Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortsstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i vuxen ålder”. Förhoppningen är att projektet ska ge viktig kunskap om förebyggande arbete och tidiga insatser. Liksom att resultaten ska kunna användas för fortsatt forskning och inom undervisning. En kohortstudie följer en avgränsad och noggrant beskriven grupp, en kohort, under längre tid och med hjälp av Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) kommer sambandet mellan självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och psykiatrisk vård, utbildningsframgång och arbetsmarknadsförankring i ung vuxen ålder att studeras. Ett väntat resultat är att psykisk ohälsa i tonåren kan påverka levnadsvillkor i ung vuxen ålder, men att sambanden kan skilja sig mellan typer och nivåer av problem.

Laura Ferrer-Wreder vid Psykologiska institutionen får 1,4 miljoner kronor under två år för projektet ”Parent Web: Supporting Families with Adolescents”. Projektet stödjer utveckling av Region Stockholms identifierade prioriteringsområden för forskningsinsatser vad gäller att öka den psykiska hälsan, samt digitalisering, genom att göra föräldrastöd mer digitalt tillgängligt. Föräldrawebben som ska studeras är ett internetbaserat föräldrastödsprogram utvecklat i Sverige för föräldrar med barn i åldrarna 11–17 år. Föräldrawebben syftar till att stödja positiva föräldrabeteenden, familjeinteraktion och föräldrars välbefinnande. Projektet utvärderar effekterna av att använda Föräldrawebben bland föräldrar i Stockholmsområdet.

Fredrik Jönsson vid Psykologiska institutionen får 1,4 miljoner kronor under två år för projektet ”Prevention av stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos yrkesverksamma med ADHD”. I projektet kommer arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland yrkesverksamma med ADHD att studeras. Dessutom kommer ett internetbaserat självhjälpsprogram för att förebygga problem att prövas. Många vuxna med ADHD underpresterar på arbetet, är mer stressade, är oftare sjukskrivna och lyfter i högre grad sjukersättning jämfört med vuxna utan ADHD. Självhjälpsprogrammet är baserat på metoder som har visat positiva effekter på såväl ADHD-symtom och funktionsnivå som stress och sjukfrånvaro. Vid lovande resultat skulle självhjälpsprogrammet kunna göras tillgängligt för allmänheten och bespara individer, arbetsgivare och samhälle problem och kostnader.

Mara Westling Allodi vid Specialpedagogiska institutionen tilldelas 800 000 kronor under ett år för projektet ”Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI) Samspelbaserad intervention för extremt tidigt födda barn - har interventionen effekt på sjukvårdskonsumtion?”. Familjer till extremt tidigt födda barn är en grupp med hög risk för psykisk ohälsa. I projektet har en samspelsbaserad intervention utvecklats och nu ska den studeras i en randomiserad kontrollerad studie. Syftet med interventionen är att stödja föräldrarnas psykiska hälsa och samspelet mellan spädbarn och föräldrar, samt barnets kognitiva och motoriska utveckling. Under 2022 ska hembesök fullföljas, insamlade data analyseras och kompletteras med en datainsamling om familjernas sjukvårdskonsumtion. Programmet kan sedan implementeras inom vården i Region Stockholm och nationellt samt användas i utbildningar på Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Gustav Nilsonne vid Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen har tilldelats 2 miljoner kronor under tre år för projektet ”Utmattningssyndrom - en kartläggning”. Utmattningssyndrom (UMS) är en relativt ny diagnos som enbart finns i det svenska diagnossystemet. Antalet diagnostiserade ökar stadigt och besvären innebär stort lidande, omfattande vårdutnyttjande och långa sjukskrivningar. Trots detta är den vetenskapliga grunden för diagnosen svag. Projekt kommer att undersöka och kritiskt bedöma diagnosbegreppet UMS i syfte att klarlägga diagnosens validitet. Projektet ska lägga grunden för säkrare medicinska bedömningar och för högkvalitativa kliniska studier som kan bidra till evidensbaserad behandling.

Text: Martin Alarik, Stockholms universitet.