Vinnare av Miljöpriset 2021 utsedda
Kristina Kinneholm på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna vinner årets Miljöpris för sitt innovativa arbete med återvinning på operationssalar.
På tisdagen avslöjades vinnarna av Region Stockholms Miljöpris 2021. Bland de starka bidragen var det Kristina Kinneholm, specialistsjuksköterska och miljöinformatör, som tog hem segern. Sandra Erlund, farmaceut, utsågs till Årets eldsjäl för sitt arbete med avfallssvinn och läkemedelshantering på Karolinska Universitetssjukhuset. Hederspriset gick till Geeta Shrestha, miljöinformatör vid samma sjukhus, som en följd av att hon fått flest röster av alla bidrag på miljopriset.se(öppnas i nytt fönster). Vinnarna fick ta emot priset av Anton Fendert, ordförande i Region Stockholms miljö- och hållbarhetsberedning, under regionfullmäktiges digitala sammanträde.
Innovation möjliggör återvinning i utmanande miljö
Många skulle nog göra bedömningen att det är omöjligt att ta in återvinning på de rena operationssalarna. Men Kristina Kinneholm, specialistsjuksköterska inom anestesi och miljöinformatör på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, har visat att det går. För att det alls skulle vara möjligt att införa källsortering inne på varje operationssal behövdes en helt ny typ av återvinningsvagn som måste vara lätthanterlig, smidig och enkel att hålla ren. Denna vagn har Kristina utvecklat tillsammans med företaget SanSac. Hon har arrangerat en fotoutställning med fotografier av enheternas vanligaste engångsmaterial och förpackningar, tillsammans med en beskrivning av vad som kan återvinnas och vad som blir sopor. Det tydliga syftet har varit att det ska vara lätt att göra rätt.
- En av utmaningarna i det här projektet har varit att nå ut med information, berättar Kristina. Det är en så stor verksamhet, med två operationsgolv och tio operationssalar där återvinningsvagnarna är placerade. Det är otroligt många personer som måste informeras och göra rätt. Därför gjorde jag den här fotoutställningen i två passager, en på varje plan, som folk kan gå igenom och snabbt ta in det som är viktigt. Ett sätt att bryta igenom och nå fram på ett vis som passar mottagarna.
Idén att utveckla återvinning på operationssalarna har pågått under flera år, men det var när flytten till nya Karolinska planerades som idén blev verklighet, förklarar Kristina.
- På gamla Karolinska hade vi ett annat sätt att arbeta på och de nya lokalerna möjliggjorde att vi kunde utveckla våra arbetssätt för att matcha den nya miljön.
Ett samarbete mellan flera aktörer har gjort källsorteringen möjlig: Coor som dagligen försörjer avdelningen med rena kärl, engagerade medarbetare samt miljöavdelningen och miljöinformatörer som informerar och utbildar om alla steg i miljöarbetet.
- Eva Frank på miljöavdelningen har varit ett stort stöd i det här och vi har bollat tankar och idéer med varandra, hur man kan tänka på det här med avfall, säger Kristina. Alla som arbetar måste ha en vilja, för det är viktigt att alla är med på tåget. Det krävs att man samarbetar och får ut informationen och att man har en öppen dialog, så att folk ogenerat kan fråga om hur man ska göra. Och självklart hade det inte fungerat utan chefer som stöttar den här typen av arbete.
Årets eldjäl sätter fokus på läkemedel
Sandra Erlund, farmaceut och miljöinformatör på Vårdavdelning Ortopedi på Karolinska Universitetssjukhuset Solna, får priset som Årets eldsjäl, för sitt arbete med att lyfta och sätta fokus på miljöfrågorna kopplat till läkemedel. Hon har arbetat både med avfallshanteringen och med att minska onödigt svinn av läkemedel på sjukhuset.
- Det jag reagerade på var att det var väldigt mycket läkemedel överallt, säger Sandra. När jag gick igenom det såg jag att vi behöver inte ha så stora lager, för då går läkemedlen ut och så får man kasta. En del läkemedel är heller inte bra om de kommer ut i miljön och eftersom molekylen är gjord för att vara stabil i kroppen, är den också det när den kommer ut i naturen. Så därför försöker vi minimera användningen av de läkemedel som är mest miljöpåverkande.
För att göra miljötänkandet tydligt och synligt lanserade Sandra idén om en adventskalender för att utbilda sina kollegor. Hon skapade en videokalender i fyra delar med exempel på hur korrekt avfallshantering ska se ut. Kalendern fanns på sjukhusets interna hemsida och delades även till övriga verksamheter där den blev mycket uppskattad.
- Min kollega My Holgersson hjälpte mig att filma och lägga upp kalendern berättar Sandra. Det var ett lite roligt sätt att nå fram med budskapet och eftersom det var juletid passade formatet bra.
Med sin positiva inställning är hon en god förebild, och i arbetet med standardiserad läkemedelshantering har hon bidragit till att avfallshanteringen på läkemedelsrum och desinfektionsrum på fem avdelningar har förbättrats.
- Det här angriper jag som ett projekt, säger Sandra. Det här är någonting jag kommer få jobba med i många år, det är ingenting som händer av sig själv. Men jag har sett till att sophanteringen ser likadan ut på alla avdelningar, var man lägger läkemedel som blir kvar och allt sådant. Jag har märkt upp olika kärl så att det ska vara lätt att hitta rätt. Sedan har jag sett till att det ser likadant ut på alla fem avdelningar så att personalen som roterar aldrig ska behöva fundera på ”var slänger jag det här”? För att det ska fungera måste det vara rutin som kan sätta sig i ryggmärgen.
- Jag är uppfostrad i att bry mig om naturen, så för mig känns det väldigt naturligt att värna om miljön, men jag har förstått att så är det inte för alla. Men med engagerade människor som driver på kanske det kan bli det. Vi har ju kommit ganska långt i Sverige och jag hoppas att det här kan bli någonting som sprids över världen.
Outtröttlig miljöinformatör vinner Hederspriset
Miljöinformatör Geeta Shrestha på Perioperativ Medicin och Intensivvård på Karolinska Universitetssjukhuset fick flest röster på miljopriset.se(öppnas i nytt fönster) och tilldelas därför Hederspriset. Hon har arbetat outtröttligt med att förbättra miljöarbetskulturen på arbetsplatsen. Geeta har tagit ett stort ansvar för att driva arbetet, som inneburit allt från att införskaffa lämpliga avfallskärl till att hålla miljövandringar och utbildningar.
Innan arbetet påbörjades hade vi ett stort antal miljöavvikelser avseende avfallshanteringen, berättar Geeta. Min attityd när jag kom in i arbetet var att ”vi kan bättre än det här”. Alla hjälptes åt och jobbade otroligt hårt och nu, eftersom vi samarbetar med våra kollegor, har vi fått bort nästan alla avvikelser. Nyckeln har varit att skapa en strukturerad sortering, som inneburit både en uppstärkning av sorteringskärl och liknande, plus en förändring i arbetskultur. Kulturen har förändrats i det att förut tänkte man kanske mer att det är någon annans fråga, men nu tar alla ett eget ansvar, förklarar hon.
Antalet miljöavvikelser har minskat markant och miljörummet har blivit ett rum att stolt visa upp för nya medarbetare och på utbildningar. Dessutom har man haft historiskt höga deltagarsiffror på miljöutbildningen 2020, med 100 procent delaktighet från hela personalen.
- Jag har försökt visa på konsekvenserna av att inte tänka hållbart, säger Geeta. Konsekvenserna kanske inte kommer nu, kanske dröjer det tio år, men de kommer. Vi lever i miljön, vi andas i miljön, den är jätteviktig. I slutänden påverkar det även patienten hur väl de här systemen fungerar. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något, så vi börjar från grunden!
Tomas Eriksson, miljö- och kollektivtrafikregionråd, är imponerad av medarbetarnas insatser;
- Det har varit fantastiskt roligt och intressant att se årets bidrag. Det engagemang som finns överallt inom vår organisation är ovärderligt. Årets vinnare sticker verkligen ut och är väl värda att uppmärksammas extra, säger han.
Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.
PrenumereraFler nyheter
Ny möjlighet att söka projektmedel för hållbar regional utveckling
Mellan den 9/12 2024 - 17/2 2025 kan den som har en spännande projektidé kring hållbar regional utveckling söka pengar för sin idé hos Region Stockholm.Blåeld, sandvita och färgkulla främjar pollineringen utmed kollektivtrafikens tågspår
Gröna banvallar kan främja ekosystem och förebygga skred. Därför har ungefär 3000 kvadrat anlagts intill spårtrafiken och nya sträckor planeras.