En av tio stockholmare är trångbodd

- Rapporten ger viktig kunskap om drivkrafterna bakom boendesegregationen som behövs för att hitta rätt åtgärder. Förhoppningen är att resultaten ska var användbara för länets kommuner i arbetet med bostadsförsörjning, där Region Stockholm driver samordningen av den regionala fysiska planeringen som ska bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder tillgodoses, säger Anton Västberg, utvecklingsdirektör i Region Stockholm.

Av de 134 000 trångbodda kan ca 60 000 av ekonomiska skäl inte skaffa en tillräckligt stor bostad i sin egen kommun, varken en bostadsrätt i det lägre prissegmentet eller en hyresrätt med en genomsnittlig månadshyra. Det motsvarar upp till nio procent av befolkningen i respektive kommun. Störst andel trångbodda hushåll bor i hyresrätt.

Majoriteten av de ofrivilligt trångbodda hushållen är barnfamiljer utanför Stockholm stad med tuffa ekonomiska förutsättningar. Utrikes födda är överrepresenterade i gruppen som inte har en godtagbar boendesituation, framför allt i hushållen som skulle behöva fler än fyra rum och kök för att inte vara trångbodda.

90 procent har lägre inkomster än länsgenomsnittet och de lägre inkomsterna gäller också för medelålders och äldre hushåll där inkomsterna i normalfallet brukar vara högre.

Det här visar att bostadsbristen inte går att bygga bort eftersom nyproducerade bostäder är dyra att köpa och hyra. I Länsstyrelsens årliga rapport om bostadsmarknaden i Stockholms län som släpptes i förra veckan uttalas en oro över utvecklingen i länet eftersom man inte ser tecken på att situationen för låg- och medelinkomsttagare är på väg att förbättras.