Ny global klimatfärdplan för hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården måste agera samlat på de utmaningar klimatkrisen för med sig - på så väl nationell som global nivå. Det behöver ske genom förebyggande arbete och beredskap för ett förändrat klimat som även bidrar till jämlikare hälsa. Det är budskapet i den nya globala klimatfärdplan som släpptes den 14 april. 

Klimatfärdplanen har tagits fram av Health Care Without Harm (HCWH) i samarbete med Arup. Den visar hur hälso- och sjukvården kan sänka sina klimatpåverkande utsläpp för att vara i linje med Parisavtalets ambition att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.

Experter på global hälsa och hållbarhet från olika delar av världen har deltagit i framtagandet. En av dem är Charlotta Brask, chef för Social hållbarhet och strategi på regionledningskontoret, Region Stockholm;

- Det här är den första globala klimatfärdplanen som har tagits fram för hälso- och sjukvården. Det är något vi saknar på nationell nivå i Sverige och det har inte heller funnits på europeisk eller global nivå tidigare.

För att hälso- och sjukvården ska fungera behövs energi, läkemedel, livsmedel, textil medicinteknisk utrustning, sjukvårdsprodukter och transporter. Det orsakar stora klimatpåverkande utsläpp och sektorn står för 4,4 procent av det globala nettoutsläppet.

- Utvecklingen går i nuläget åt fel håll med ökande utsläpp globalt, i ett läge när de behöver vända nedåt. Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen och effekter av klimatförändringarna bidrar till att fler människor blir sjuka och att belastningen på hälso- och sjukvården ökar, liksom kostnaderna. Med stöd av klimatfärdplanen kan vi gemensamt bryta den trenden, säger Charlotta Brask.

Region Stockholm har under lång tid haft höga ambitioner och goda resultat när det kommer till att minska sina klimatpåverkande utsläpp och kan bidra med mycket kunskap i en internationell kontext. Charlotta Brask pekar på att Region Stockholms helhetsperspektiv avseende hållbarhet i hälso- och sjukvården gör att organisationen ligger i framkant. Det inkluderar att minska miljöpåverkan från fastigheter, transporter, lustgas, anestesigaser, läkemedel, textilservice, patientmåltider, förbrukningsvaror, kemikalier, verksamhetsenergi och avfall.

- Våra klimatutsläpp från lustgas har minskat med över 80 procent de senaste 20 åren. Vi arbetar också med att minska klimatpåverkan från textilservice och material, genom en övergång från fossila till förnybara material. Här är systematiskt och riskbaserat arbete med hållbarhetskrav i upphandling ett viktigt verktyg.

Med klimatfärdplanen följer landsspecifika faktablad över 68 länders klimatutsläpp från hälso- och sjukvården samt rekommendationer kring åtgärder. Enligt Charlotta Brask gör regionerna i Sverige redan mycket, men det finns potential för ännu tätare samverkan. Faktabladen kan vara ett stöd i det arbetet.

Hon framhåller vikten av samarbete liksom att lära av varandra för att accelerera arbetet med att minska klimatpåverkan och att anpassa verksamheterna inför framtiden;

- Covid-19-pandemin utgör en stor påfrestning för världens samhällen men krisen skapar också möjligheter att tänka nytt i återuppbyggandet. Med tanke på klimatförändringarnas påverkan på folkhälsan har hälso- och sjukvården en viktig roll att spela i samhällets omställning och kan verkligen ta täten i den här frågan.

Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.

Prenumerera

Fler nyheter