Ett lyckat samarbete trots rådande kris

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Region Stockholm har sedan flera år ett väl etablerat samarbete. Under pandemin har samarbetet spelat en viktig roll för att snabbt ställa om och med gemensamma krafter möta olika behov under krisen.

Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.

Prenumerera
Foto på man som står vid en röntgenmaskin.
Mats Danielsson, professor i medicinsk bildteknik, KTH

Grunden till samarbetet lades redan 2005 i en avsiktsförklaring om strategisk samverkan mellan KTH och dåvarande Stockholms läns landsting. Inom ramarna för partnerskapet ingår bland annat utbildning, forskning och innovationsförmåga inom hälso- och sjukvård, trafik och regionalplanering.   

Från behov till handling på kort tid

När pandemin slog till med full kraft under våren fanns därmed redan en lång tradition av att arbeta tillsammans. Ett exempel på detta är ett utbyte där doktorander från KTH genomför delar av sin forskning hos Region Stockholm berättar Jens Plambeck, avdelningschef för strategisk utveckling vid Trafikförvaltningen.  

– Vi har en tradition av och ett nära och välutvecklat samarbete med KTH. De doktorander som genomför delar av sin forskning hos oss är en viktig pusselbit i detta. Under krisen har de bidragit till att det gått smidigare att ställa om men också att nå fram till rätt expertis vid universitetet.

När krisen bröt ut samlades KTH och Region Stockholm för att inventera inom vilka områden samarbetet kunde göra nytta och möta de utmaningar samhället stod inför. Mats Danielsson, professor i medicinsk bildteknik, vid KTH understryker att man tack vare samarbetet snabbt kunde ställa om. 24

– Vi var väldigt snabba, från beslut till handling. Genom att tidigt mötas inom styrgruppen och inventera vilka behov som fanns från regionens sida kunde vi på kort tid, få anslag, och engagera rätt kompetens inom våra organisationer för att möta de utmaningar som pandemin har medfört.     

Metod för analys av resmönster

Ett område som debatterats flitigt och påverkats i hög grad av pandemin är kollektivtrafiken. I ett av projekten har Trafikförvaltningen och KTH samarbetat kring analys av data kopplat till resmönster och beteende hos resenärerna. Genom att analysera data från Access-systemet kunde man exempelvis se var resenären klev på, typ av biljett och trafikslag berättar Jens Plambeck. Under våren såg vi ett behov av att på ett bättre sätt utnyttja den befintliga data som fanns för att få en översikt av hur våra resenärer ändrade sina resmönster. Med hjälp av KTH kunde vi på kort tid få data analyserad. Detta underlättade för att ställa om, göra prognoser och skapa lösningar och tjänster anpassade till den rådande situationen, berättar Jens Plambeck.

Bildanalys optimerar behandlingen av Covid-19

Lungröntgen och datortomografi är två viktiga redskap för att följa hur sjukdomen utvecklar sig hos de som drabbas av Covid-19. Detta eftersom lungorna är ett av de organ som drabbas hårdast av Coronaviruset berättar Mats Danielsson. Tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset har en metod för att med AI analysera röntgenbilder med målet att optimera behandlingen och skapa bättre prognoser för patienterna tagits fram.

– Vi var snabba från beslut till handling och det här projektet har samlat alla discipliner inom lungmedicin. KTH har bistått med bildanalys och segmentering för att hjälpa till att tolka bilderna och vi har tillsammans träffats varje vecka sedan utbrottet för att utveckla metoderna. I framtiden skulle detta kunna appliceras även på lungcancer och lungfibros som är bland de vanligaste dödsorsakerna idag, berättar Mats Danielsson.

Viktiga lärdomar inför framtiden

Både Jens Plambeck och Mats Danielsson lyfter fram att lärdomarna från pandemin kan vara av stor nytta inför framtiden. Beredskap, möjlighet till snabb omställning och beslut samt att det finns finansiering på plats inför en kris lyfts fram som nycklar.

– Att vi haft väl uppbyggda kommunikationskanaler med KTH och snabbt kunnat ställa om har varit viktigt. Inför framtiden tror jag vi skulle kunna bli bättre på att samarbeta kring sådant som är mer verksamhetsnära och utnyttja den expertis som finns inom samarbetet, säger Jens Plambeck.

Men det finns också utmaningar.

– Ett problem vi har haft är att få tillgång till patientdata, regelverken kring detta är oerhört komplicerade och riskerar att hindra viktig forskning som skulle kunna göra stor skillnad. Att vi i samråd med sjukhuset och regionen fick extremt snabbt gehör i de projekt som vi drivit och samverkat kring har dock varit otroligt viktigt och det är något jag verkligen vill lyfta fram, avslutar Mats Danielsson.

Fler nyheter