Möjligheter med en regional kultur- och fritidskarta: frågor och svar

Vilken information finns?

I nuläget finns begränsad men enhetlig information om kultur- och fritidsobjekten i kartan. Men framöver finns absolut alla möjligheter att addera mer information av olika slag. Denna möjlighet är dock i första hand beroende vad kommunerna har för intresse av och möjligheter till att addera mer information om objekten.  

Vilken tillgänglighetsinformation finns?

Tillgänglighetsinformation är inte en obligatorisk uppgift att fylla i. Men behovet av att komplettera objekten med data om tillgänglighet är något som vi kommer att diskutera framåt med de deltagande kommunerna. 

Finns det en lista på kategorier?

En lista på alla objekt i vardera kategorien går att se i nederkant på kartan. Framöver kommer också kartlagren vara nedladdningsbara i GIS-format och som tabeller.  

Hur syns kommungränser i kartan?

Kommungränserna finns med i de så kallade bakgrundskartorna, men kan vara lite otydliga. Prova gärna att byta bakgrundskarta. Det går även att filtrera på den eller de kommuner som du önskar se aktuella objekt för. 

Är det verksamheter eller enbart infrastrukturen för kultur som syns i det formella/informella?

Kartan innehåller objekt som omfattar ett urval av olika kategorier av lokaler och platser – inomhus och utomhus – som är anpassade för och nyttjas kontinuerligt för kultur- och fritidsverksamhet. Det vill säga kultur- och fritidsverksamhetens fysiska infrastruktur. Men objekten speglar också många gånger vilken typ av verksamhet som bedrivs där och ibland även den/de aktörer som verkar där. Men kartan lämpar sig inte för att orientera sig i vilket verksamhetsutbud som finns i kommunerna.   

Vilka är målgrupper för kartan?

Den primära målgruppen för den regionala kultur-och fritidkartan är Region Stockholm och dess kommuner i detta första steg. Kartan innehåller objektdata som möter det primära syftet att ge stöd till planering för och beslut om utveckling av kulturens och fritidsområdets fysiska infrastruktur i relation till övrig samhällsplanering och -utveckling. Kartan och alla dess data är dock öppna och tillgängliga för alla att använda även för andra syften och diskussioner kommer att föras mellan Region Stockholm och deltagande kommuner om fortsatt utveckling av kartan och dess användningsområden. 

Finns det några exempel på nyttan av att visa alla dessa objekt i relation till kollektivtrafik? Eller samordningsnyttan med andra funktioner? Har det använts för att till exempel motivera ett speciellt läge?

Kulturförvaltningen har vissa erfarenheter från det tidigare projektet ”Regional tillgång till idrott och kultur” (RIK) där tillgången till kultur- och fritidsutbud bland annat ställdes i relation till kollektivtrafiknätet i regionen. Men den spännande uppgiften att använda denna nya kultur- och fritidskarta i relation till andra data och kartlager återstår att utforska.

Hur korrelerar kartan med beredskapsperspektivet? Med tanke på att kartan bygger på öppen data. Man vet att kulturarv är en utsatt målkategori i händelse av krig.

Vi bedömer inte att det finns uppgifter i kartan om kulturarvsobjekt som inte enkelt kan sökas fram på andra vägar, exempelvis via Google. Kartan innehåller inga personuppgifter eller namn på aktörer eller verksamheter, såvida inte detta speglas i namnet på det fysiska objektet. 

Hur hålls lokalinformationen uppdaterad?

Det preliminära målet är att kartan ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. Det bygger på att alla kommuner uppdaterar och kompletterar sin kartering. Varje enskild kommun äger ytterst detta beslut själv.  På sikt är också målet att informationen i den regionala GIS-kartan uppdateras automatiskt när kommunerna uppdaterar kultur- och fritidsobjekten i sina egna GIS-kartor. Det är dock inte sannolikt att objekten någonsin kommer att uppdateras löpande i takt med ex ägarbyten eller renoveringar.

Projektet har information om senaste datum för uppdatering och vi kommer att titta på hur detta också kan bli sökbar information i kartan. 

Hur göra för att få med objekt som saknas på kartan?

Det är varje enskild kommun som svarar för sin egen kartering av kultur- och fritidsobjekt (lokaler/platser). Om du som icke-kommunal aktör saknar kultur- och fritidsobjekt som passar inom någon av de 18 kulturkategorier eller 22 idrottskategorier som kartan nu omfattar, så kan du kontakta informationsägaren i din kommun. Det är oftast en funktion inom kultur- och fritidsförvaltningen. Det är informationsägaren som fattar beslut om objektet passar i kommunens kartering och det är ytterst Region Stockholm som fattar beslut, efter granskning, om objektet också ska publiceras i den regionala kartan. Notera att även om allt ovan uppfylls så kan det ändå dröja en längre tid innan objektet väl finns i den regionala kartan, beroende på när beslut om uppdatering sker.

Kan ni dela med er av de punktsymboler som används i kartan, så att en kommun kan använda samma stilsättning när detta presenteras i kommunens eget webb-GIS?

Det bör vara möjligt att Region Stockholm kan dela stilsättningen till de kommuner som så önskar, så fort vi anser den vara klar. När och hur är en senare fråga.

Har idrotten kommit med inspel kring vilken information som ska finnas för olika ytor?

Riksidrottsförbundet har varit med i dialogen och vår regionala kategorisering av idrottsobjekt har anpassats för att vara enhetlig med deras egna karteringar. Detta omfattar bland annat mått på olika typer av idrottslokaler. Detta projekt har dock inte haft egna kontakter med idrottsrörelsen eftersom föreningslivet inte är tilltänkt målgrupp för detta projekt i detta tidiga skede. Det är i övrigt kommunerna som bidrar med objektdata. 

Vad skiljer denna karta, inom fritids-/idrottsområdet, från den digitala kunskapsplattform som centrum för idrottsforskning håller på att ta fram?

Vi har inte tagit del av Centrum för idrottsforsknings arbete med kunskapsplattform, men vi uppfattar att detta rör en mer djuplodande och kvalitativ kartläggning än den vi genomför. Vi har dock haft dialog med Riksidrottsförbundet och dess pågående kartläggning av idrottsanläggningar i landet. Där har vi så långt möjligt försökt att synka våra fritidskategorier för att kartläggningarna ska kunna harmoniera. 

Kommer data publiceras som öppna data i nationella öppna dataportalen DIGG? 

Projektet har varit i kontakt med företrädare för DIGG och ambitionen är att dessa data ska kunna publiceras där. Men vi har ingen överenskommelse om detta och beslutet fattas ytterst av regionledningskontoret i Region Stockholm som förvaltar Regionens GIS-system, ej kulturförvaltningen. 

I 2015 års Spacescape-studie för Stockholm City studerades den kulturella potentialen i några städer. Många attribut av stort värde ingick i arbetet. På vilket sätt går denna studie mer framåt jämfört med 2015?

Denna studie är inte att jämföra med mer detaljerade analyser av invånarnas tillgång, verksamma eller andra indikatorer på kulturpotential. Men det är ett stort steg framåt för att tillgängliggöra enhetliga data om kultur och fritid samt för att utveckla förutsättningarna för mer dialog och samverkan ur ett kommunalt, mellankommunalt och regionalt perspektiv.