Tillsammans för läsfrämjande

Regionbibliotek Stockholm ordnade i början av maj 2023 ett internat för biblioteksmedarbetare som arbetar med läsfrämjande insatser för barn och unga i regionen. Två tredjedelar av kommunens folkbibliotek fanns representerade på internatet, som hölls på Nynäs Havsbad i Nynäshamn.

Solen strålade, påskliljor och hyacinter sträckte på sig i rabatten och temperaturmätaren vid havsbadet visade 3 grader i vattnet medan deltagarna stötte och blötte läsfrämjande-arbete i dagarna tre.

En av deltagarna var Annika Westerholm från Upplands Väsbys bibliotek, som tyckte att reflektion och lärande i den vackra miljön var stärkande och att det var särskilt nyttigt att teori blandades med praktik.

Annika fick medhåll av Sofia Malone från Österåkers bibliotek.
– Jag tar med mig alla möten med varandra över kommungränserna. Och att det är längre än bara några timmar. Man hinner med längre samtal. Sedan att man är borta från det vanliga, det gör att man kan se med nya ögon, sa hon.

Internatet hölls med hjälp av medel från Kulturrådets läsfrämjandelyft och var en del av Regionbibliotek Stockholms handlingsplan för läs- och skrivfrämjande 2021-2023.

Ett flertal workshops hölls under dagarna. Den första dagen handlade det bland annat om begreppen läsfrämjande, text och läsning. Den andra dagen stod kompetensbehov och kollegialt lärande i fokus. Den tredje dagen handlade det om kompetenser. Deltagarna genomförde ”Tidskriftsklubbar”, där de gemensamt diskuterade en vetenskaplig artikel skriven av Åse Hedemark och Ellen Jonsson. Den handlade om politik kring barns och ungas läsning under cirka hundra år och hur synen på läsning förändrats. Diskussionen kom bland annat att handla om hur vi ser på läsning idag och vilka lärdomar som kan dras av historien. Metoden kan användas som kollegialt lärande i en arbetsgrupp för att ge fördjupning i olika frågor, något som flera deltagare ansåg skulle vara värdefullt.

Ett flertal föreläsare medverkade under internatet: Forskarna Maria Ringbo och Pamela Schultz Nybacka, poeten Yolanda Aurora Bohm Ramirez och författarna Anneli Jordahl och Melody Farshin.

Yolanda Aurora Bohm Ramirez, som föreläste under den första kvällen, berättade att hon hittade till biblioteket först i gymnasiet.
– Där kände jag mig välkommen och upptäckte klassisk poesi, allt från Bob Hansson till Pablo Neruda.

Hon tror att det kunnat bli betydligt tidigare om någon visat henne beröringspunkterna mellan poesi och hiphop, som hon var intresserad av som ung. Hon skickade med bibliotekarierna en tanke:
– Alla behöver utmana sig själva, ifrågasätta sin roll i relation till litteraturen och ifrågasätta dogmer.

Anneli Jordahl möttes som barn och ung av en bibliotekarie som lät henne ta plats på biblioteket. Till slut hade hon läst så mycket att hon fick hjälpa till att beställa böcker och fick jobb som städerska. Biblioteket har sedan haft en framträdande roll i flera av hennes böcker.
– Varje gång man går in på ett bibliotek går man vidare som människa. Jag tycker att det är så sorgligt när biblioteksfilialer läggs ner, sa hon under sin föreläsning.

Melody Farshin lyfte fram vikten av representation i barn- och ungdomsböcker. När hon var liten sökte hon böcker om barn som liknade henne och bad bibliotekarien tips.
– Jag fick böcker om flickor på lantstället om sommaren med mormor. Jag förstod inte vad lantstället var. En nära relation till mormor eller farmor är något jag alltid avundats, min egen mormor hann gå bort innan hon fick beviljat visum besöka oss, sa hon.

Idag finns det böcker om barn och unga som bor i förorten, bland annat Mizeria, Lowkey och 100k som är skrivna av Melody själv, men det behövs många fler. Ungdomar läser när litteraturen slår an något hos dem, menar Melody Farshin. För förmågan finns.
– Om man slår ihop alla tecken som ungdomar läser per dag är det minst en halv bok. Men det är kommunikativ text, uppkopplad text, annorlunda än att hålla i pappersbladet. Samma personer som anklagas för att inte läsa skriver sms när de står utanför i stället för att lyfta handen och plinga på dörren.

Deltagarna arbetade själva med reflekterande skrivande och fick bland annat skriva om sina upplevelser av internatet. Det hela mynnade ut i en gemensam ordström, där temat om att bygga tillsammans tydligt kom fram. Det blev nästan som en dikt, eller vad sägs om detta lilla utdrag?

Intryck kommungränser enkelhet tänker relation kan pepp havet vågskalp liksom behov ledig kontinuitet varför tjärdoftande perspektiv grundat förankra riktning andas lära dagar tankar skratt omfamna känslor glad.