Vanliga frågor och svar om Språktåget

Materialet består av en folder med tips till vårdnadshavare och andra vuxna kring barnen, om hur de kan stimulera barns språkutveckling, ett gåvokort, affischer och en boklista över böcker att använda för barn med språklig sårbarhet.

Det finns även klistermärken att sätta på böckerna, en skylt att använda i rummet samt en flyer (på svenska och engelska) om att läsa textlösa böcker.

Foldern och gåvokortet finns på 27 språk. De nationella minoritetsspråken finns med eftersom de är prioriterade enligt bibliotekslagen. I övrigt är valet av språk baserat på de behov som framkommit i dialog med bibliotekarier i länet. 

Det är logopeder som utformat boklistan och valt vilka kategorier som ska vara med.

Det finns en urvalsgrupp bestående av barnbibliotekarier från bibliotek i Stockholmsregionen som väljer böcker i samråd med logopeder. Boklistan uppdateras en gång om året. Det går självklart bra att tipsa om böcker från äldre boklistor.

Helst hade vi velat undvika att ange åldrar överhuvudtaget. Det kan vara så stor skillnad på vad olika barn tycker om och behöver. Men för vissa kategorier, som Berättande till exempel, är det så stor skillnad på böckerna som generellt passar för lite äldre eller yngre barn att vi valde att dela upp dem på det sättet ändå för att underlätta. 

Språktåget riktar sig till barn 0–6 år. Komplettera gärna urvalet med titlar som du tycker passar. Boklistan är bara ett förslag.

Här är några tips på hur ni kan säkerställa att alla medarbetare känner sig trygga i att ge service till familjer som kommer med en biljett från Språktåget.

• Ta upp vikten av att alla i personalen kan grunderna om Språktåget med din chef, och be hen stödja ert arbete.
• Ta upp Språktåget med regelbundenhet på till exempel APT.
• Utbilda samtliga i personalen om Språktåget, om olika språksvårigheter, och hur böcker kan stödja barnens språkutveckling.
• Se till att boklistan finns i alla informationsdiskar, beroende på hur biblioteket ser ut och vart familjer vänder sig när de kommer till biblioteket.
• Ha ett tydligt system för hur böckerna står.
• Ha information om Språktåget i rutinpärmar eller dylikt.
• Påtala vikten av att disken närmast barnavdelningen alltid bemannas av barnbibliotekarie.
• Se till att informera vikarier.

• Många bibliotek samarbetar med barnhälsovården kring gåvoböcker. Det vanligaste är bokgåva till nyfödda/nyfådda barn, men gåvoböcker ges även vid andra åldrar, på BVC-mottagningen eller på biblioteket.
• Om inte föräldragrupperna har ett obligatoriskt besök på biblioteket redan, så föreslå det för barnhälsovården.
• Skapa nätverk för barns språkutveckling i din kommun, och bjud in BHV, logopeder och specialpedagoger.
• Bjud in BHV-sjuksköterskorna till biblioteket, eller be att få komma till deras APT.
• Be att få göra en Språktåget-hylla i väntrummet på BVC, med foldrar, information om biblioteket, boktips om språkutveckling och en deposition med barnböcker att läsa på plats.

• Kontakta logopeder i din kommun och fråga hur ni kan samarbeta. Du hittar en lista med samtliga logopedmottagningar på 1177.
• Bjud in logopederna till biblioteket och besök även deras lokaler. Tipsa varandra om böcker och material som ni brukar använda. Vilka behov har logopeder när det gäller läsning och litteratur? Vad kan ni lära av varandras professioner?
• Gör ett väntrumsbibliotek med en bokdeposition på logopedmottagningen.
• Kanske kan ni i samarbete med logopederna bjuda in grupper eller enskilda familjer till biblioteket på bestämda tider.

Äppelhyllans medier riktar sig till barn med olika funktionsnedsättningar, och till viss del även till deras föräldrar. Det kan röra sig om taktila böcker, böcker med punktskrift, teckenspråksmedier, talböcker och faktaböcker om olika funktionsnedsättningar. De barn som remitteras till logoped har också en funktionsnedsättning.

En del bibliotek placerar böcker från Språktågets boklista antingen i Äppelhyllan eller i en Språktågethylla bredvid Äppelhyllan. De ser den naturliga placeringen där, intill medier för barn med andra funktionsnedsättningar.

Båda verksamheterna är exempel på vad som brukar kallas Family Literacy Program, där biblioteket och andra samhällsaktörer arbetar med att stötta vårdnadshavare och andra vuxna kring små barn i deras viktiga språkfrämjande uppgift för sina barn. Bokstart är en verksamhet där biblioteket i regel gör hembesök hos familjer, ger bokgåvor och samtalar om läsning och språkutveckling.

Språktåget vänder sig till alla barn och familjer i en kommun med informationsmaterial. För de barn som har särskilda behov av att träna delar av språket, och som remitteras av BHV till en logoped, finns Språktågetbiljetten där logopeden rekommenderar familjen att gå till biblioteket för att låna böcker som är särskilt utvalda för detta ändamål. Språktåget når därigenom både brett till alla barn, och når vissa barn med en riktad insats.