Utrivna boksidor fästa på en vägg med vissa textrader överstrukna samt en bok med titeln Fångarnas kör

”Den bästa stunden på dagen är inlåsningen”: Skrivande och biblioterapi på Anstalten Norrtälje.

En bibliotekarie. En museichef. Två kriminalvårdsinspektörer. En sal full med åhörare på Roslagsmuseets övervåning. Ett samtal om livet innanför murarna utifrån två av museets aktuella utställningar. 

Regionbibliotek Stockholm har besökt Roslagsmuseet och tagit del av de två utställningarna En total tvärnit liksom och Insidan. Vi fick även lyssna till ett samtal kopplat till utställningarna.

En person sitter i en gul fåtölj och pratar i mikrofon inför en grupp personer.

Utställningen Insidan bygger på Norrtälje stadsbiblioteks samarbete med Anstalten Norrtälje. Joanna Wåhlin, bibliotekarie och skrivpedagog, har i ett års tid lett skrivverksamhet och biblioterapi på anstalten. Innehållet i utställningen bygger texter skrivna av anstaltens klienter och de presenteras på väggar, golv, möbler och på papper. Det finns en cell att besöka och föremål från anstalten att ta del av.  

Foto på bokhylla i en cell och dikter tryckta på cellväggen.

En vägg med klotter, en barnteckning och en lapp med texten

Anteckningsbok, lappar med skrivna texter och pennor

Samtalet om livet innanför murarna kretsade kring klienternas texter. Joanna läste dem högt från en stor skärm och de berörde och väckte igenkänning.  

En av åhörarna frågar Joanna om deltagarna skrivit texterna helt själva eller om hon redigerat dem. Joanna svarade att hon inte redigerat något. Hon berättar att klienterna skrivit precis så här och att texterna är skrivna mycket snabbt, på två till tre minuter. Hon berättar vidare om de skrivövningar som klienterna gjort. En övning innehåller utklippta ord i en korg som klienterna fått plocka ur. Orden blev sedan grunden till en text. De har även skrivit utifrån bilder och fortsatt på meningar som Joanna givit dem. En av kriminalvårdsinspektörerna berättar om ett tillfälle som hon har fått berättat för sig, då skrivövningen innehöll äpplen. 

”Alla hade ett äpple som de tittade på och skrev, kände på och skrev, luktade på och skrev. Sedan tog de äpplet mot örat och lyssnade på det”, fortsätter hon skrattande.  

En samtalskväll på Roslagsmuseet. Texterna. På skärmen. Genom Joannas röst. En text om en katt. En om mat. Om platser. Någon skriver om att dagens bästa stund är när han om kvällen blir inlåst i sin cell. En annan text handlar om att hans bästa vän är teven och att han känner oro för tiden som ska komma efter tiden innanför murarna. Utifrån dessa texter rörde sig samtalet kring frågorna: Vad är frihet? Vad innebär det att vara frihetsberövad? Hur är det att jobba innanför murarna? Och vad tyckte klienterna om att skriva dikter?

Vi lärde oss mycket om säkerhetsklassning, vad det finns för arbeten att utföra för klienterna och att djur är viktiga. Vi fick exempelvis höra om fiskmåsarna Måsarella och hennes son Måsart som i våras fick klienternas uppmärksamhet och därmed döptes. Men främst lärde vi oss att vi alla bär på berättelser. 

En dikt på en vägg och en bild på en hund

Joanna har reflekterat kring sitt arbete med skrivande och biblioterapi på Anstalten Norrtälje i en bloggtextFöreningen för biblioterapi i Sverige hemsida. Här finns även smakprov på klienternas texter och bilder från utställningen på Roslagsmuseet. 

Länk till bloggtext

Vill du veta mer om utställningarna? Läs mer på Roslagsmuseets webbplats.

Länk till Roslagsmuseets webbplats

  • Senast granskad: 18 oktober 2024