Regionalt trafikförsörjningsprogram
Trafikförsörjningsprogrammet är centralt för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län. Där beskriver vi övergripande vad som ska känneteckna kollektivtrafiken i Stockholms län år 2035.
Ett nytt trafikförsörjningsprogram fastställdes i september 2024.
Trafikförsörjningsprogrammet beskriver behovet av kollektivtrafik och långsiktig strategisk inriktning, inklusive mål, för utvecklingen av kollektivtrafik i Stockholms län. Programmet berör både allmän och kommersiell kollektivtrafik och alla trafikslag, såväl buss- och spårtrafik som sjötrafik och särskilda persontransporter.
En hållbar regional utveckling i enlighet med inriktningen i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, utgör ledstjärna för kollektivtrafikens utveckling.
Trafikförsörjningsprogrammet styrs av kollektivtrafiklagen. Trafikförvaltningen inom Region Stockholm ansvarar för att ta fram trafikförsörjningsprogrammet. Framtagningen sker i samråd med bland annat länets kommuner, berörda statliga myndigheter, resenärs- och intresseorganisationer och trafikoperatörer.
Programmet antogs i en första version år 2012 och reviderades år 2017. Den 10 september 2024 antog regionfullmäktige Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län 2035, som är det nu gällande programmet.
Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län 2035
Under 2021 påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram, det tredje i ordningen för Stockholms län.
Fokus i arbetet har varit på förändrade omvärldsförutsättningar och kollektivtrafikens roll för den regionala utvecklingen och klimatomställningen.
Programmet sätter fokus på några nya viktiga delar jämfört tidigare program; bland annat kombinerad mobilitet, kollektivtrafikens bidrag till jämlika förutsättningar och kollektivtrafiken som en samhällsviktig funktion. Målhorisonten är 2035.
Inriktningen sammanfattas i tre teman
- Hållbar mobilitet - med kollektivtrafik som en central pusselbit.
- Tillgänglig region - med kollektivtrafik (allmän och särskild) som möjliggör en fungerande vardag och fritid.
- Ansvarsfullt kollektivtrafiksystem - med fokus på robusthet och resiliens och som tar hänsyn till klimat, människa och miljö.
Nio mål preciserar inriktningen
Programmet sätter en långsiktig strategisk inriktning för hur Region Stockholm, tillsammans med kommuner och andra aktörer, ska utveckla den regionala kollektivtrafiken som en del av den hållbara mobiliteten i länet.
Ta del av hela programmet
- Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län 2035 (999 kb, Pdf)
- Hållbarhetsbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (2,1 MB, Pdf)
Under åren 2022–2023 genomfördes samrådsaktiviteter och remiss av ett programförslag
Hur mäts tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet?
Denna information kompletterar Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län 2035. Informationen gäller indikatorn till trafikförsörjningsprogrammets mål 4. ”Kollektivtrafiken bidrar till jämlika förutsättningar i regionen”.
Hur definieras full tillgänglighet?
Fullt tillgänglig linje eller bytespunkt innebär att hela resan ska vara möjlig att genomföra för alla resenärer. Följande fem moment ska vara möjliga att genomföra:
- planera resan
- köpa och använda biljett
- vistas och orientera sig på terminal, station, hållplats, kaj och brygga
- ta del av information
- ta sig ombord, hitta sittplats och ta sig av fordonet eller fartyget.
Hur mäts tillgängligheten?
Mätning av de fem moment som ingår i definitionen av full tillgänglighet genomförs utifrån kriterier som baserar sig på fattade beslut, lagkrav och krav i trafikförvaltningens ”Riktlinje tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning”.
Mätningen baseras på ett idealläge, exempelvis att existerande hissar är i drift, det tas därmed inga hänsyn till tillfälliga driftstopp eller ombyggnadsarbeten såvida situationen därefter antas återgå till det normala. Mätningen utförs av personal anställd på trafikförvaltningen, för att säkerställa korrekta och likvärda bedömningar samt därmed ett rättvisande resultat.
Mätning omfattar inte viktiga delar av tillgängligheten som är utanför Region Stockholms rådighet. Det gäller exempelvis vägen till och från kollektivtrafiken och mellan bytespunkter.
Var mäts tillgängligheten?
Mätning av tillgänglighet genomförs av resursskäl inte i hela systemet (som omfattar tusentals hållplatser). Tillgängligheten mäts vid de hundra största bytespunkterna och samtliga trafikslag som angör bytespunkten ingår i mätningen. Urvalet av de etthundra största bytespunkterna skede 2018 och ligger därefter fast. Därutöver mäts tillgängligheten vid samtliga spårhållplatser, även de som inte ingår i de största bytespunkterna. Vid de hundra största bytespunkterna och vid spårhållplatserna sker ca 75 % av alla påstigningar i SL- trafiken. Slutligen mäts tillgängligheten i samtliga spårfordon och i samtliga bussar. Framöver är avsikten att även samtliga fartyg (exklusive det kulturhistoriska tonnaget) ska ingå i mätningen.
Var går det att ta del av informationen?
Mätningens resultat tillgängliggörs i bearbetad form på sl.se. Där finns informationen om fordonens tillgänglighet, vilka bytespunkter som mäts och hur det ser ut vid dem, inklusive vad som eventuellt brister utifrån de uppsatta kriterierna. På waxholmsbolaget.se finns viss information om tillgängligheten i Waxholmsbolagets fartyg.
I vilken ordning åtgärdas det som brister?
Region Stockholm försöker planera för och genomföra tillgänglighetshöjande åtgärder så att brister som påverkar flest åtgärdas först. I den databas som används för att följa upp arbetet tillmäts tillgänglighetsrelaterade åtgärder som genomförs vid de större bytespunkterna med flest påstigande (till exempel Slussen eller T-Centralen) högre vikt jämfört tillgänglighetsrelaterade åtgärder som genomförs vid någon av de mindre hållplatserna (till exempel utefter en lokalbana). Detta anses stå i proportion till såväl kostnad som komplexitet i genomförandet.
Kontakta oss som arbetar med trafikförsörjningsprogrammet
- Senast granskad: 26 september 2024