Levande musik i barnsjukvården

Under 2021–2022 genomförde forskare från Sophiahemmet Högskola och Kungl. Musikhögskolan följeforskning om hur barn upplever levande musik som spelas på patientens rum. Insatsen genomfördes på avd. 64 resp. 74 vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset AB. Även vårdpersonalens och musikernas upplevelser av musik i barnsjukvården har följts.

Kompetenscentrum för kultur och hälsa har bekostat följeforskning med 300 000 kr under 2021 och 2022 årligen. En rapport färdigställdes under 2023 och kommer att presenteras under mars 2024.

Levande musik

Cellisten Ruth Spargo, klarinettisten Lucy Rugman och gitarrist Joakim Lundström har spelat på barnavdelningar, på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset, både i korridorer och inne i patientrum. Musiken har skapats i stunden och anpassats efter de barn och familjer som de har interagerat med. Patienterna har också fått välja hur pass delaktiga de önskat vara.

Syftet med projektet är att ge barn och unga tillgång till en levande kulturupplevelse, trots att de ligger på sjukhus.

"De som främst blir erbjudna musikterapi på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset är familjer med för tidigt födda barn, familjer med barn som har svåra medicinska komplikationer eller barn till mammor med missbruksproblem, där det finns behov av att stödja samspelet mellan mor och barn. Att få ett för tidigt fött barn är en form av trauma som kan orsaka stor stress och försvåra anknytning. Det är inte säkert att de naturliga föräldrainstinkterna hinner slå på direkt. De små barnen är väldigt känsliga och musikterapi handlar om att stödja barnens utveckling genom sinnesstimulans via föräldrarnas röster och kroppskontakt.

På neo är man sedan länge van vid att göra föräldrarna delaktiga och främja anknytning genom att till exempel sitta hud mot hud med barnet. I musikterapin kan föräldrarna få stöd och bli medvetna om vikten av att använda sina röster i kommunikationen med barnen genom att mjukt nynna och sjunga. – Att sjunga för sitt barn väcker mycket känslor. Föräldrarna behöver ofta stöd i att våga använda sina röster. Jag jobbar mycket med andning och när barnet ligger tätt mot bröstet känner och hör det förälderns hjärtslag. När föräldern sjunger vibrerar bröstbenet så att barnet både hör och känner rösten. Det blir som en massage för barnet, tryggt och välbekant, berättar Pernilla.

Föräldrar och personal upplever att både barnen och de själva blir lugna av sången. – Sången ger föräldrarna en känsla av att de gör något gott för sitt barns utveckling, att de kan ge något som ingen annan kan ge och det stärker relationen. Som musikterapeut är jag ingen underhållare, jag ger inte behandling i traditionell bemärkelse utan min uppgift är att stödja föräldrarna så att de i sin tur kan stödja sitt barn känslomässigt, avslutar Pernilla." Text Erica Löfstedt, Sös magasin  

Idag finansieras en halvtidstjänst av MusikBojen och av Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Fler musikterapeuter finns i Stockholms län, som exempelvis vid BUP i Norrtälje.

Översvallande positiv respons

Familjerna som deltagit har fått ett kort att skriva eller rita på för att beskriva hur de upplevt stunden och responsen har varit översvallande positiv. ”Jag älskar det, det är så trevligt!”, ”Tack för att ni sprider glädje!” och ”Underbart! Fint att de får ta del av instrumenten!”, är ett urval av den återkoppling musikerna har fått. 

En uppföljning mot personalen visar att deras inställning till musik i vården blev mer positiv efter besöken än innan.