Dans för äldre med missbrukssyndrom - en pilotstudie

Dans för äldre med missbrukssyndrom: en pilotstudie

Mikaela Skansjö, Åsa Åström, Greta Wester, Malin Anclair, Maija Segle Konstenius

Abstrakt

Bakgrund: Användning av droger ökar risken för flera sjukdomar och olyckor hos äldre, därför är det viktigt att hitta behandlingar som motiverar äldre att förändra livsstil. Fysisk träning höjer livskvalitet och kognitiv förmåga och minskar depressiva symtom hos personer med kroniska hjärnsjukdomar. Dansträning, som fysisk träning, har gynnsamma effekter på olika aspekter av motorisk funktion samt livskvalitet i nivå med vanlig sjukgymnastik. Dans är också en estetisk upplevelse och kan som sådan ha hälsofrämjande effekter.

Metod: Nio kvinnor och en man, 60+, polikliniska patienter vid Stockholms centrum för beroendesjukdomar, deltog i en dansklass i en närliggande dansstudio, schemalagd en gång i veckan under tre månader. Dans, anpassad från dans för Parkinson, leddes av en erfaren danslärare tillsammans med en sjuksköterska. Intervjuer genomfördes efter sista lektionen och analyserades med hjälp av tematisk analys.

Resultat: Dansen upplevdes som ett positivt tillskott i vardagen. Tre teman identifierades: dansare upplevde glädje, samhörighet och kreativitet under dansen och efter dansen skiljer dansen från de vanliga vårdträffarna. Genom dansen upplevde flera deltagare effekter på sina personliga svårigheter. Till exempel att de kunde göra aktiviteter trots sin funktionsnedsättning, att de fick mer förtroende för andra och att de kände sig värdefulla. Dansen väckte känslor och tankar som de i psykoterapi. Deltagarna betonade dock att dans ses som ett komplement och inte kan ersätta vårdmöten och medicinska konsultationer.

Diskussion: Dans som komplement till missbruksbehandling är genomförbart och uppskattat. Dans ökar fokus på de hälsosamma aspekterna i livet hos äldre patienter med missbruksstörning och kan därmed underlätta tillfrisk