Förebyggande projekt för att minska risken för diabetes typ 2

Metoden baseras på slutsatser från flera vetenskapliga studier, där behandling med hjälp av aktivt och skräddarsytt stöd kan vara en lämplig metod för att uppnå bra resultat. Forskningen har även visat ett mycket starkt stöd för att ändrade levnadsvanor är centralt för att en person ska minska sin risk att bli sjuk i diabetes typ 2. Hälsosamma levnadsvanor kan även minska risken för allvarligare diabetes typ 2 om personen redan har insjuknat.

Vi har annonserat och använt andra sätt att hitta rätt deltagare. Vi har aktivt uppmuntrat ansökningar från personer som kunde vara lämpliga att ingå i pilotprojektet. Det är inte alltid som de med högst risk att insjukna nås via vårdcentralerna. Urvalet har skett med ett verktyg som gör en riskbedömning för att visa vem som har högre risk att insjukna i diabetes typ 2.

De som haft hög risk har erbjudits blodprov, och om värdet visar att de är i riskzonen har de erbjudits plats i programmet. Bedömningen är att runt 10 procent av den totala grupp som åldersmässigt skulle kunna ingå i denna satsning också har gjort riskbedömning i det verktyg som erbjöds.

Nej, vi ville erbjuda alla i riskgrupp en möjlighet att delta i programmet och bedömde att området diabetes typ-2 beforskats på många sätt och under lång tid. Programmet bedrivs utanför det ordinarie vårdutbudet och är tänkt att utforska ett förebyggande arbetssätt under längre tid, baserat på forskning.

Den finansieringsmodell som valts till pilotprojektet är unik eftersom projektet finansieras av en extern aktör, Skandia. För investerare finns ett värde av att investera i lösningar som kan förbättra folkhälsan. För varje individ som undviker diabetes typ-2 vinner regionen och om få medborgare når målet så minskar ersättningen till investeraren.

Pengarna från den externa finansiären påverkar inte hur många som får den vanliga diabetesvården, som täcks av Region Stockholms budget som vanligt.

Projektet mäts på flera sätt. De personer som deltar i pilotprojektet följs löpande med olika medicinska uppföljningar för att se hur deras hälsa utvecklar sig. Projektet som helhet kommer också att utvärderas, när pilotprojektets tid är avslutad i juni 2025. Då tas även insikterna från finansieringsmodellen med.

• Typ 1- och typ 2-diabetes är två helt olika sjukdomar som har högt blodsocker som gemensam nämnare. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin. Det är oftast barn som insjuknar i typ 1-diabetes men även vuxna kan utveckla sjukdomen. Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande insulin men insulinmängden räcker inte till. Typ 2-diabetes kallas även för åldersdiabetes. Faktorer som påverkar risken att utveckla typ 2-diabetes är förutom ärftlighet även bland annat övervikt, en inaktiv livsstil samt stress.
• Genom att analysera data för vårdhändelser hos den diabetiska och den icke-diabetiska befolkningen har Region Stockholm beräknat hur diabetes typ 2 leder till en högre konsumtion av vård inom 552 stycken diagnoser för tillstånd med stark koppling till diabetes. Vårdkonsumtionen är justerad för den baskonsumtion av vård som en diabetiker har oavsett sin diabetesdiagnos.
• Diagnoskoderna har valts ut i samarbete med Ylva Trolle Lagerros, överläkare inom Region Stockholm samt forskare på Karolinska institutet. Koderna är inte enbart diabeteskoder utan även andra diagnoser där det finns ett starkt samband mellan diabetes och annan sjukdom.
• Dataanalyserna över kostnaderna för typ 2-diabetesvård inom Region Stockholm baserar sig på Region Stockholms så kallade VAL-databas. Den innehåller vårdkonsumtion för alla individer som söker vård inom primärvården eller inom slutenvården inom Region Stockholm.
• Dataanalysen visar att över en nioårsperiod (2008–2016) konsumerar en man med diabetes typ 2 vård för 240 000 kronor mer och en kvinna med diabetes typ 2 vård för 150 000 kronor mer i (diabetesrelaterad) vård än vad en icke-diabetiker gör.
• Den genomsnittliga totala vårdkostnaden för en person med diabetes typ 2 är nästan 4,5 gånger högre än för en person utan diabetes typ 2.
• Den totala ”överkonsumtionen” av diabetesrelaterad vård, det vill säga vård som hade kunnat undvikas med preventiva insatser, var 2,5 miljarder kronor år 2018 för 134 350 individer med en diabetes typ 2-diagnos i Stockholms län.
• Målgruppen för insatsen är prediabetiker mellan 50 och 60 år. Individerna ska ha pre-diabetiska långtidsblodsockervärden (HbA1c mellan 42 mmol/mol och 47 mmol/mol) för att kunna delta i de förebyggande insatserna. Målgruppen har definierats utefter data från VAL-databasen för att fånga in en målgrupp med mycket hög sannolikhet att utveckla diabetes typ 2 inom en fem-tioårsperiod.
• Screening samt inklusion har hanterats av Health Integrator AB.
• Antal deltagare i insatsen ska enligt avtal vara minst 500 personer och maximalt 925 individer. Vid insatsens början rekryterades 925 deltagare.
• Vid insatsens början hade målgruppen en medelålder på 55,6 år, medelvärdet för HbA1c var 43,44 mmol/mol och för BMI 32,1. Av deltagarna var 66,1 procent kvinnor och 33,9 procent män.
• Varje deltagare blir minst en gång per år ombedd att mäta sitt HbA1c (långtidsblodsocker) via ett blodprov samt att även rapportera in andra hälsomått såsom vikt och midjemått.
• Måttet som styr avkastningen i hälsoobligationen är långtidsblodsockret.
• Preventionsinsatsen löper under fem år med en intensiv fas de första två åren. År tre till fem är en uppföljningsfas.
• Samtliga personer som inom tidsgränsen för rekryteringen fallit inom målgruppen har erbjudits deltagande i insatsen.
• Att ta fram ett upplägg med tillhörande avtal som balanserar en preventiv insats, en effektmätningsmodell samt en hälsoobligation så att dessa fungerar tillsammans, har varit ett omfattande arbete. De antaganden som gjorts gällande exempelvis risk att utveckla diabetes typ 2, preventionens förväntade effekt och möjliga besparingar har grundats i, vid tidpunkten för framtagandet, tillgänglig forskning samt historisk vårdkonsumtion.
• Vissa personer kan vara mer benägna att delta i insatsen än andra, exempelvis har fler kvinnor än män valt att delta, vilket kan påverka resultatet. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har fått i uppdrag att utvärdera den preventiva insatsen. Syftet med utvärderingen är bland annat att undersöka vilka insatsen nått, effekterna av insatsen och deras generaliserbarhet samt att ge en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser av insatsen.