Mindre miljöpåverkan när använda skyddsförkläden blir till nya

När covid-19-pandemin slog till uppstod en brist på skyddsutrustning för Region Stockholms vårdverksamheter. Till exempel användes många skyddsförkläden i ny fossil plast som förbrändes efter användning, vilket orsakar stor miljö- och klimatpåverkan.

I denna problematik föddes idén till utvecklingen av ett så kallat cirkulärt flöde av skyddsförkläden där förklädena kunde samlas in och återvinnas i stället för att förbrännas.

Det cirkulära flödet fungerar på så sätt att de använda skyddsförklädena, som är tillverkade i återvunnen plast, samlas in och komprimeras till balar. Förklädena måste vara synbart rena, de som inte är det förbränns. Balarna hämtas av ett företag som sorterar och tvättar plasten. Därefter smälts den ner till granulat som kan användas i produktionen av nya skyddsförkläden.  

Skyddsförklädena tillverkas i Sverige vilket innebär en något högre kostnad jämfört med importerade förkläden. Dock ger det en större miljö- och klimatvinst, samtidigt som det stärker vår robusthet då vi inte är lika beroende av långa och sårbara leveranskedjor. Med cirkulära skyddsförkläden minskar dels behovet av att utvinna ny råvara, dels minskar klimatpåverkan med upp till 60 procent. Att förklädena tillverkas i Sverige minskar också risken för dåliga arbetsförhållanden i leverantörsleden jämfört med övriga plastförkläden som till stor del tillverkas i Asien.  

Arbetssättet startade som ett pilotprojekt på Danderyds sjukhus 2021. Bara där används 2,3 miljoner skyddsförkläden per år. Idén kom från docenten och överläkaren Johanna Albert som 2022 vann Region Stockholms miljöpris för sin insats. 

Även Folktandvården, Karolinska universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus har därefter börjat med det cirkulära flödet av skyddsförkläden. Just nu pågår ett arbete för att möjliggöra cirkulära skyddsförkläden i större skala.