Utvecklande behandlingsmetoder

Prostatacancer är den vanligaste cancertypen hos män, vilken också skördar flest liv. Diagnostiken har länge vilat på ett så kallat PSA-prov och efterföljande systematiska biopsier, vilka tas med hjälp av ultraljud via ändtarmen. Denna metod missar uppemot 50 procent av alla behandlingskrävande tumörer. Magnetkameraundersökning (MR) av prostatan med efterföljande riktade biopsier är överlägset systematiska biopsier i att hitta behandlingskrävande tumörer.

Riktade biopsier tas med så kallad fusionsteknik där MR-bilderna av prostatan kopplas ihop med ultraljudsbilden i samband med att man tar biopsierna. Det görs genom att den yttre begränsningen av prostatans hela volym på MR markeras ut tillsammans misstänkta tumörfynd. Denna avbildning laddas sedan in i ultraljudsmaskinen och matchas mot ultraljudsbilden av prostata. Riktade biopsier tas sedan mot på MR tumörmisstänkta fynd.

Inritningen av prostatavolymen är tidskrävande, vilket tar resurser från en redan pressad radiologispecialitet. Vår innovation ligger i att vi inom kort kommer ha lyckats utveckla en funktionell artificiell intelligens som via djupinlärningsalgoritm lärt sig att automatiskt utlinjera prostatavolymen, vilket innebär stor tidsbesparing för radiologerna. Detta effektiviserar efterföljande steg ex själva inritning av misstänkta tumörfynd kan sedan genomföras manuellt.

I och med nya rekommendationer i Nationella vårdprogrammet för prostatacancer och i kommande satsning inom Region Stockholm kommer användandet av MR-riktade biopsier att öka kraftigt. Automatiserad utlinjering har således en förståelig sam positiv inverkan på arbetsflödet och i slutändan patienterna.

Projektets nuvarande fokus ligger på fortsatt upplärning av AI:ns kapacitet att utlinjera samt lokalisera prostatan och dess begränsningar. Det är tidskrävande och mödosamt att träna en AI. Detta då den i sina mest initiala faser är beroende av ett digert material av bra och skilda exempel av samma sak för att kunna bygga en egen intern logik och referenser som den sedan nyttjar vid dess granskningar.

Projektet är nu inne på sitt andra år och vi har även lyckats knytta kontakter med forskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Chalmers. Var och en bidrar med sin expertis till projektet inom ett flertal högspecialiserade områden inom AI, medicin, radiology och fysik. Tillsammans kommer vi nu fortsätta utveckla samt expandera AI:s diagnostiska kapacitet samt autonomi som mål.

Oplanerade sjukhusvistelser kostar 2,3 miljarder kronor årligen i Sverige. Vi validerar artificiell intelligens (AI) för att förutsäga oplanerade sjukhusvistelser hos patienter med multisjukdomar. Modellen kommer att bidra till Danderyds sjukhus och regionens utveckling av funktionella AI-lösningar.

Syftet med projektet är att validera och implementera en variant av AI som kallas prediktiv analys (PA). Målgruppen är läkare och chefer/beslutsfattare som ansvarar för patienter med flera samtidiga kroniska tillstånd (multisjuklighet), i detta projektet beståendes av samtidig hjärtkärlsjukdom, njursjukdom samt diabetes mellitus (HND). Syftet är att identifiera när en patient har hög risk för att hamna på sjukhuset inom 30 dagar på grund av sjukdomsförsämring och därmed kunna sätta in åtgärder för att proaktivt förhindra en sådan utveckling, både på individnivå (patient) men även på gruppnivå (alla ”HND patienter”), och som stöd för verksamhetsplanering. Projektet består av tre delar (arbetspaket):

1. identifiera och integrera läkares och chefers behov och preferenser i utformningen av den prediktiva beslutsstödsmodellen (det vill säga användarcentrerad design),
2. validera modellen 
3. utveckla en affärsstrategi och en skalbarhetsplan för användning på andra patientgrupper och av andra vårdgivare, förutom att utveckla sjukhusets AI-förmåga.

Hälften av patienter där akut stroke misstänks i ambulans, har symptom orsakade av annat tillstånd som till exempel epilepsi eller migrän. Visionen är att med blodprov hitta dem som behöver högspecialiserad neurovård, för transport till universitetssjukhus, och styra övriga till närmaste akutsjukhus.

Syftet är att ta fram biomarkörer i blod som skall underlätta beslut att dirigera patienter med äkta, svår stroke till sjukhus som kan ge högspecialiserad behandling, som trombektomi mot stor blodpropp, eller neurokirurgi vid livshotande blödning, respektive transportera patienter vars tillstånd ej kräver dessa insatser, till närmaste lokala akutsjukhus. Detta skulle leda till snabbare hjärn-räddande behandling, kortare och färre onödiga transporter för patienterna och en mer effektiv resursanvändning i vården.

Vi planerar att utvärdera biomarkörer i blod, som visat lovande tecken på att underlätta den akuta diagnostiken vid misstänkt stroke. I detta syfte upprättas en biobank på Karolinska US, där en bredd av biomarkörer kommer kunna analyseras, både sådana som redan idag är kända för att signalera akut hjärnskada, och sådana som kan komma att identifieras vid framtida forskning.

Framskridna planer finns på samarbete med företaget Sarissa Biomedical Llc (Storbritannien) som utvecklat patientnära mätmetoder för tre biomarkörer i kapillärt blod. Härutöver har samarbete etablerats med Prof. H. Zetterberg vid Klinisk Kemi, Sahlgrenska US, för analyser av ytterligare biomarkörer för akut hjärnskada.

Vi har erhållit biobanktillstånd och har skrivit avtal med Klinisk Kemi vid Karolinska US för hantering och förvaring av blodprover. Vissa av blodproverna kommer transporteras till Sahlgrenska i Göteborg, där några analyser skall utföras med metodik som endast kan erbjudas där. Ett flertal prover kommer härutöver rekvireras ut och analyseras av två forskargrupper på KI, med vilka vi har initierat samarbete inom koagulation respektive molekylär fysiologi.

Vad gäller samarbetet med Sarissa Biomedical, har Covid-pandemin fördröjt leverans av deras mätutrustning till Karolinska US. Återupptagande av vårt samarbete kommer tidigast ske i mars 2021. Mot bakgrund av detta, ser vi med glädje att flera andra samarbeten, på KI och på Sahlgrenska, har tagit fart istället.

Vi ligger nu i startgroparna att starta insamling av blodprover hos patienter med misstänkt akut stroke, som ankommer som strokelarm med ambulans eller helikopter till Karolinska US Solna. Startdatum är satt till 6 oktober. Vi planerar alltjämt rekrytera 250 patienter över två år, med blodprover både från den urakuta fasen (direkt vid sjukhusankomst) och 24 timmar efter ankomst. Starten i oktober 2020 är nära förestående. Överenskommelse har träffats med sjuksköterskor och undersköterskor på Avdelning Neuro 1, som kommer hantera blodprovtagningen.

Sammanfattningsvis har vi med detta, under 2020, trots pandemin, lagt grunden för en unik biobank med den specifika målsättningen att hitta biomarkörer som skall förbättra akut diagnostik av stroke, göra att patienter kan få akut strokebehandling snabbare, och klara denna sjukdom med bättre utfall.

Ansvarig verksamhet: Karolinska Universitetssjukhuset.

Vi har utvecklat en metod för diagnostik av hjärtsjukdomen förmaksflimmer som använder en vanlig Smartphone som mätinstrument. Patienter vid Danderyds sjukhus gör efter behandling med elkonvertering dagliga mätningar av sin hjärtrytm med en Smartphone på distans hemifrån i 30 dagar.

Över 370 000 personer i Sverige har idag hjärtsjukdomen förmaksflimmer som innebär att hjärtat slår med en oregelbunden och ofta snabb rytm. Den allvarligaste komplikationen med att ha förmaksflimmer är att risken för att drabbas av en stroke ökar kraftigt. Därför är det viktigt att kunna hitta de som har förmaksflimmer, så att de kan erbjudas behandling med blodförtunnande läkemedel vilket minskar risken att få stroke med 70 procent.

För att diagnostisera och följa upp förmaksflimmer krävs en EKG-registrering vid ett fysiskt besök på en vårdenhet. Tillgängligheten på EKG-undersökning är dock begränsad vilket medför att patienter riskerar att förbli odiagnostiserade och därmed utsättas för de risker som finns med obehandlad sjukdom.

Vi har tagit fram en metod som gör det möjligt att med en vanlig Smartphone utföra en enkel mätning och då få besked om hjärtat slår normalt eller om hjärtat slår oregelbundet som vid förmaksflimmer.  Metoden använder kameran på en Smartphone som mätsensor och lägger man ett finger mot kameralinsen kan blodflödet under huden i fingerspetsen mätas och en fotopletysmografisk mätkurva (PPG) skapas. PPG-mätningen kan med smarta algoritmer skapade med AI och maskininlärning analyseras och den aktuella hjärtrytmen kan automatiskt bestämmas.

Metoden har tidigare validerats i sjukhusmiljö vid användning under överinseende av sjukvårdspersonal och nu utvärderar vi metoden vid användning när patienterna gör mätningar med en Smartphone på distans hemifrån. Patienter som behandlas med elkonvertering av hjärtrytmen på Danderyds Sjukhus gör dagliga mätningar av sin hjärtrytm med en Smartphone i hemmet under 30 dagar efter behandlingen.

I stort sett alla patienter som tillfrågats har velat delta och hittills har 280 patienter med förmaksflimmer gjort totalt cirka 18 000 mätningar med Smartphone i hemmet och vi har på så vis kunnat följa deras hjärtrytm på distans efter behandlingen. Patienterna har i mycket stor utsträckning gjort mätningar som planerat två gånger dagligen i hemmet under 30 dagar. Den goda följsamheten tyder på att mätningar med metoden är enkel för våra patienter att utföra i deras hemmiljö.

Andelen av befolkningen i Sverige som har en Smartphone ökar för varje år som går och 2019 hade hela 92 procent en Smartphone. Användning av en Smartphone för diagnostik av rubbningar i hjärtrytmen har därför potential att lösa problemet med dagens låga tillgänglighet. Metoden kan även innebära minskade kostnader för vården, då varje fysiskt vårdbesök är kostsamt, och ökad patientsäkerhet då utredning, diagnos och behandling med metoden kan startas tidigare utan de dröjsmål som dagens vårdförlopp för diagnostik av hjärtrytm innefattar. Metoden gör det möjligt för diagnostik av hjärtrytmen utan att patienten behöver besöka vården fysiskt, vilken är en fördel för många äldre och sjuka som ofta har svårt för det, samt även för övriga då det under en pågående pandemi är viktigt att minimera den ökade smittorisk det innebär att röra sig ute i samhället och att besöka sjukvården.

15 procent av våra listade patienter har högt blodtryck. Vi har visat att 95 procent av patienter med okomplicerad hypertoni kan få hjälp av sjuksköterska på distans. Nu utvidgar vi arbetet genom att erbjuda digifysisk vård till alla patienter som har BankID.

I nedanstående bild beskriver vi arbetssättet, som kan användas oavsett vilken kronisk sjukdom det rör sig om. Innan digitalt formulär skickas ut måste vi få patientens medgivande (GDPR). Detta medgivande journalförs inför kommande utskick.

Detta nya arbetssätt har en stor potential att ge en bättre, individualiserad vård efter behov. Tidigare arbetssätt har ofta präglats av att vi antingen kallat in patienter standardmässigt på fysiska besök årligen, och ibland förnyat recept utan tillräcklig aktuell medicinsk information.

Vi inhämtar nu på ett smidigt sätt aktuell information (till exempel om hur patienten mår, vad som hänt sedan sist, hur medicineringen fungerar, livsstilsfaktorer och vissa kliniska parametrar). Utifrån detta kan vi individualisera uppföljningen vad gäller kontaktsätt, frekvens, kompetens, medicinska insatser och omfattning i tid.

Extrapolering motsvarar omkring 300 000 patienter i hela Region Stockholms primärvård, standardomhändertagandet för denna patientgrupp är för närvarande fysiskt besök årligen hos läkare. Vår analys visar att minst en tredjedel av dessa patienter har okomplicerat högt blodtryck utan samsjuklighet som helt kan hanteras på distans enligt vårt koncept. I vårt upplägg minskar tidsåtgången för vårdpersonal med cirka 50 procent, och med task-shift utförs arbetet istället huvudsakligen av sjuksköterska istället för läkare.

Mål och syfte:

Ökad kvalitet (patientupplevd + medicinsk kvalitet) i omhändertagandet av patienter med högt blodtryck.

Utfall:

Vi har visat i piloten att vi kan hantera en väsentlig del av patienterna med okomplicerat högt blodtryck via distansbedömning av sjuksköterska. Endast fem procent av patienterna i piloten har behövt ett kompletterande fysiskt besök hos läkare.

Patienterna har kunnat utföra sin årskontroll med stor flexibilitet och på sina villkor. Detta har skett med bibehållen/ökad kvalitet i registreringsgrad för blodtryck och levnadsvanor samt med minst bibehållna utfall i uppnått målvärde i blodtryck. Både patienter och personal har visat sig vara mycket nöjda med nya arbetssättet (samlat patientomdöme 3,3 av 4, samlat personalomdöme 3,6 av 4). Under pilotprojektet har vi dessutom lyckats identifiera ett förbättringsområde gällande livsstilsrådgivning, vilket nu byggs in standardiserat i det digitala flödet.

Tills idag har 198 patienter fullföljt distanskontroll i detta flöde på de tre pilotenheterna.

Sammanfattning av projektets kommande planerade aktiviteter, från dagens datum fram till 31 december 2019.

Under oktober-december vidgas erbjudandet till ett större antal patienter både i pilotverksamheterna och på nya enheter. Vi räknar med att minst 1000 patienter har fått erbjudande om vår nya mer flexibla årskontroll innan årsskiftet.

Justeringar i patientresan och informationsmaterial utifrån patienternas återkoppling.

Anpassning av rutiner för att säkra en högre grad av livsstilsrådgivning för de patienter som behöver och önskar det.
Kvalitetssäkrad patientinformation avseende livsstil med standardiserade råd och bland annat länkar till självhjälp.

Genom digital behandling i reguljär beroendevård kan vi behandla samsjuklighet på ett effektivt sätt. I pågående projekt (Sömnprogrammet) har vi kartlagt behov, utvecklat ett program, inhämtat åsikter från en testpatient, och erbjuder nu programmet inom ramen för studie.

Samsjuklighet är vanligt inom Beroendecentrum Stockholms (BCS) patientgrupp, men behandling anpassad därefter är av många skäl ändå svår att tillhandahålla och är ofta kostsam. Tilläggsbehandling via nätet är därför både en tillgänglig och mer kostnadseffektiv lösning.

Sömnbesvär är ett exempel på en ofta förekommande parallell problematik till beroendetillstånd. Därför erbjuds nu inom BCS egna internetbehandlingsenhet ”eStöd”, ett behandlingsprogram via nätet.

• Sömnprogrammet riktar sig till patienter med samtidiga alkohol- och sömnbesvär.
• Behandling tillhandahålls via den nationella plattformen ”Stöd Och Behandling”, som används av eStöd och är integrerad med 1177 Vårdguiden samt kräver inloggning med BankID.
• Behandlingen består av 10 avsnitt där innehållet varvar text, övningar samt skattningsformulär. En psykolog bevakar följsamhet samt finns tillgänglig vid frågor. Patienten jobbar med den digitala behandlingen parallellt med kontakt på lokal beroendemottagning för alkoholrelaterade insatser.
• Behandlingen pågår i cirka tio veckor och bygger på kognitiv beteendeterapi samt motiverande samtal (MI). 

Minimalt invasiv provtagning och analys av tumörer i bland annat lunga är utmanande. FNA-baserad analys öppnar helt nya möjligheter för diagnostik. Logistik och kliniska rutiner har nu utvecklats för insamling av FNA-prov inom SLL för vidare spridning regionalt, nationellt och internationellt.

Ansvarig verksamhet: CancerCentrum Karolinska, Solna

Projektet handlar om hudbiopsier för kvantifiering av nervfibertäthet vid utredning av neuropatier och avser att etablera ett svenskt normalmaterial med referensvärden som kan bli till grund för klinisk användning och vidare forskning.

Det finns ett kliniskt behov av objektiv bedömning av tunna nervfibrer vid utredning av misstänkt fintrådsneuropati. Tillståndet karakteriseras av sensoriska symptom såsom brännande smärta i fötterna och händerna samt reducerad förnimmelse av smärta och temperatur. Standarddiagnostik av fintrådsneuropati har sina begränsningar och rutinmässiga neurofysiologiska metoder bedömer endast tjocka nervfibrers funktion. Hudbiopsier med kvantifiering av nervfibertäthet är ett objektivt test för fintrådsneuropati som visat sig korrelera väl med kliniska undersökningsfynd och är en etablerad metod utomlands, dock finns inte metoden i klinisk verksamhet ännu i Sverige. Möjligheten att kunna bedöma tunna nervfibrer med hudbiopsier (3 mm hudstans) medför att läkare kan styra den fortsatta utredningen samt vara av vikt inför eventuell behandling. Metoden är av nytta för många patienter i landet som utreds på till exempel neurologiska kliniker där man inte kunnat fastställa orsaken till patientens symptom.

Målet med detta projekt är att införa hudbiopsier med efterföljande beräkning av nervfibertäthet i klinisk verksamhet i samarbete med klinikerna för klinisk neurofysiologi, klinisk patologi samt neurologi. Projektet avser att initiera framtagningen av ett svenskt normalmaterial med användbara referensvärden som kan bli till grund för klinisk användning och vidare forskning.

Vi har sedan snart över 2 år försök få till denna metod vad gäller logistiken, metodiken samt insamling av normalmaterial. Vi har sedan början av 2020 tagit fram protokoll avseende immunohistokemisk analys med hjälp av klinisk patologi i Solna, samt etablerat samarbete med Histo-core Karolinska Institutet. Vi har även fått råd och hjälp från andra kliniker utomlands som har denna metod inom sin kliniska verksamhet sedan många år.

Tillsammans med Karolinska Trial Alliance samt studentkaninen.se har vi nu under 2020 påbörjat rekrytering av friska individer för etablering av en referensdatabas med användbara gränsvärden. Svårigheter som vi har mött genom åren har varit brist på personal- och materiella resurser, brist på intresserade läkare/kliniker samt logistiska hinder. Införandet av denna metod har tagit längre tid än vad vi förväntade oss men ser nu fram emot datainsamling under hösten 2020 så att vi förhoppningsvist kan ta emot remisser på patienter i början av 2021.

Vi genomför en förändring av KOL-sjukvården på St Görans Sjukhus för att individualisera behandlingar och ta hänsyn till alla aspekter av patientens liv. Detta sker genom en bedömningsmall för läkare, ett system med patientskattningsformulär, ett utökat samarbete med ASIH och mobila team.

Sedan januari 2020 ingår team för barn med ätsvårigheter i ordinarie verksamhet inom de medicinska enheterna logopedi och klinisk nutrition på Karolinska. Insatserna har varit riktade mot tillväxt och viktuppgång, träning för att normalisera oral funktion och ätande, anpassning av måltidssituationer för att minska stress både hos barn och omgivning.

Barn med ätsvårigheter är en växande grupp, men vården för dessa barn inom Region Stockholm är fragmenterad, utan tydliga vårdprogram. Fördröjd utredning och behandling kan påverka barnens tillväxt och öka familjernas stress och frustration. Familjerna söker ofta vård vid många olika instanser vilket belastar många vårdgivare. Vid tidpunkten för första ansökan saknades ätteam i sydvästra delen av Stockholm och inget av de team som fanns i regionen tog emot barn som var över två år.

För behandling och omhändertagande av barn med ätsvårigheter behövs insatser från olika professioner då problematiken är komplex. Ett team bestående av logoped och dietist bildades eftersom dessa yrkesgrupper tillsammans har goda förutsättningar att ge en helhetssyn på barnets ätande och familjens matsituation. Från mars 2018 till september 2020 har teamet tagit emot cirka 140 barn. Av dessa har 75 genomgått behandling och avslutats då behov inte längre kvarstår.

Våra insatser har varit riktade gentemot tillväxt och viktuppgång, träning för att normalisera oral funktion och ätande, anpassning av måltidssituationer för att minska stress både hos barn och omgivning. Kontakt med barnläkare avseende behandling av underliggande medicinska problem som påverkar ätande har funnits kontinuerligt utifrån barnens behov.

Vissa familjer har behövt långvariga kontakter som ibland sträckt sig över flera år, för andra har det räckt med ett besök för att familjen ska hantera barnets ätsvårigheter på ett mer adekvat sätt. Många familjer har påtalat att de efter våra insatser känner mindre oro och stress.

Vi har varit i kontakt med barnläkarmottagningar för att informera om vår verksamhet och möjligheten att remittera till oss. Vi har även deltagit i nätverk både nationellt och internationellt där vi presenterat vårt arbetssätt och patienterna vi träffat. Hösten 2019 inbjöds vi att presentera på 6:th Nordic Conference on Feeding Difficulties in Children i Helsingfors. Inför detta gjorde vi en granskning av våra patienter och kunde konstatera att många av barnen hade olika underliggande medicinska faktorer som kunde påverka ätandet negativt.

Våra insatser har varit riktade gentemot tillväxt och viktuppgång, träning för att normalisera oral funktion och ätande, anpassning av måltidssituationer för att minska stress både hos barn och omgivning.

Antibiotikabehandling förstör den normala bakteriesammansättning som finns i tarmen. Detta möjliggör infektion orsakad av bakterien Clostridioides difficle. Cirka 6500 nya fall rapporteras varje år i Sverige och cirka 2000 personer får återkommande infektion. Återkommande infektion är förenat med långa vårdtider, hög dödlighet och behandlas optimalt genom att återställa tarmens normala bakteriesammansättning. Detta görs genom tillförsel av normala tarmbakterier. Typiskt innebär det att en släkting donerar avföring som slammas upp i koksalt och sedan tillförs rektalt. Processen är omständlig, tidskrävande, väldigt otrevlig, dyr och resulterar inte i optimal utläkning då det bör tillföras längre upp i tarmen.

Frivilliga fecesdonatorer testas regelbundet för smittsamma sjukdomar ungefär som blodgivare. De lämnar avföring i väl förslutna burkar. Avföringen bearbetas så att endast en koncentrerad mängd bakterier blir kvar. Bakterierna lagras frysta i en biobank och placeras i vita, syra fasta kapslar inför behandling. Kapslarna förvaras i burkar i -20 °C tills de används. Pepparmyntsolja tillsätts i burkens lock. Patienter med C. difficile infektion tar kapslarna på vår mottagning, observeras en halvtimme och går sedan hem. Behandling är således enkel, snabb och väl tolererad.

Nuvarande status

Uppbyggnaden av biobanken pågår. Dosen kapslar som behövs för att återställa tarmfloran utvärderas för tillfället. Målet är 90-95 procents utläkning.

Ekonomisk hållbarhet

Kostnaden för testning av donatorer och produktion av kapslar kommer att vara betydligt billigare jämfört med nuvarande procedur som innebär motsvarande testning plus en dags inneliggande vård.

En pilotstudie med transperienala prostatabiopsier möjliggjorde fortsatt prostatacancertestning av symptomfria mån under Covid-19-pandemin. Metoden har fått både regional och internationell uppmärksamhet.

Prostatacancerdiagnostiken vid prostatacancercentrum Capio S:t Görans sjukhus kunde fortgå trots pandemin, projektet fick en rivstart ”tack vare” Covid-19. Patienter som biopseras transrektalt (cirka 5300 män varje år i Regionen) riskerar att drabbas av infektionskomplikationer i cirka fem procent av fallen och ett par procent kräver sjukhusvård.

Regionen rekommenderade i samband med utbrottet av pandemin att prostatacancertestning av symptomfria män skulle stoppas tillfälligt. Då det redan fanns patienter som lämnat blodprov och var planerade för fortsatt diagnostik ställdes vi på kliniken inför frågan att utsätta männen dels för en risk att drabbas av sjukhusvårdkrävande infektion och där med risk att smittas av SARS Cov-2 i samband med akutbesök och inläggningar, eller att avstå från fortsatt prostatadiagnostik.

Vi accelererade därför projektet med och beslutade vi på prostatacancercentrum S:t Göran att i möjligaste mån erbjuda våra patienter denna metod för att minska risken för onödig exponering för Coronaviruset och samtidigt kunna fortsätta erbjuda män utanför riskgrupp enligt FHM fortsatt prostatacancerdiagnostik.

Vi har fram till idag biopserat 53 patienter och följt upp resultatet från de 30 första. Metoden har visat sig fungera bra och ingen av de patienter som vi har biopserat har drabbats av sepsis. Det finns en inlärningskurva för urologen som utför provtagningen.

Vi planerar att fortsätta utvärdera denna nya metod, där intresset från övriga aktörer inom Regionen och även internationellt har varit stort.

DentDi - metod som erbjuder möjligheter att selektivt identifiera risk för diabetes genom tvärprofessionellt samarbete mellan tandvård och primärvård. Den kompletteras nu med ett salivtest som fångar inflammationsmarkörer, vilka kan öka selektionen.

Tandlossning och diabetes (T2D) utgör några av världens vanligaste sjukdomar och tydligt sammanlänkade utifrån inflammatorisk genes. Att tidigt identifiera personer med risk för eller med manifest T2D kan minska personligt lidande och ge hälsoekonomiska vinster för individ och samhälle. Idag ökar T2Doch i Sverige är idag två av tre odiagnostiserade.

Obehandlad tandlossningssjukdom kan försvåra effektiv behandling av T2D och vice versa. Munnen är en del av kroppen och en ofta förbisedd källa för tidig diagnostik av ohälsa. Tandvården möter med regelbundenhet majoriteten av de vuxna patienterna genom väletablerat kallelsesystem.

Metoden DentDi är skapat i unik samverkan mellan Folktandvården (FTV) och Primärvården (Akademiskt primärvårdscentrum, APC) inom Region Stockholm samt Karolinska Institutet (KI). Vår metod innebär att FTV vid ordinarie undersökning använder sitt riskbedömningssystem för bedömning av risk för tandlossning och karies. Över viss risknivå skickas remiss till närliggande vårdcentral(VC).

I dag är sju kluster involverade (FTV+VC) i olika socioekonomiska och geografiskt skilda områden inom regionen.

Vår första delstudie (i manus) visar att cirka 30 procent av de som remitterats efter sedvanlig utredning inom primärvården har risk, prediabetes eller T2D. I vår nya ansats är avsikten att, tillsammans med metoden DentDi, introducera ett enkelt patientnära salivtest för att mäta grad av inflammation. Målsättningen är att därigenom öka sensitiviteten i vår metod och skicka bättre selekterade personer från FTV till VC.

Projektet vill utveckla protokoll och rutiner för intraoperativ ultraljudsavbildning vid operation av barnhjärntumörer.

I många hjärntumördiagnoser är resektionsgrad, det vill säga hur mycket man får bort av tumören av stor vikt. Att ha magnetkamera på operationssalen, intraoperativ MR, är en teknik som blivit populär. Att använda sig av MR-undersökning är tidskrävande och apparaturen mycket dyr.

På barnneurokirurgen har vi senaste sju åren använt ultraljudsutrustning för att avbilda hjärnan under pågående operation. Detta har visat sig vara mycket användbart då tekniken är snabb, billig och lättanvänd.
För att kunna förfina vår teknik vill vi påbörja ett innovationsprojekt med barnneuroradiologen. Tanken är att göra en algoritm för hur hjärnan bäst undersöks under pågående operation. Denna algoritm skulle då dels tryckas upp som ett undersökningsprogram men även som ett protokoll som finns på operation, som får fyllas in och scannas in i patientjournalen.
Detta skulle hjälpa till att standardisera och systematisera våra hjärntumöroperationer på barn.

Vidare vill vi utveckla en ny undersökningsteknik, ultraljudselastografi, för att kunna avbilda hjärnvävnad som är avvikande men inte hjärntumör. Detta skulle vara särskilt användbart vid epilepsikirurgi på barn.

Kontaktuppgifter
Ulrika Sandvik

PRIMA 360 är en behandlingsmetod av social ångest hos ungdomar med hjälp av VR-glasögon. Patienten får träna på sociala situationer filmade med 360-graderskamera i syfte att utveckla sociala färdigheter, minska upplevd ångest samt minska undvikande av sociala situationer.

PRIMA 360 är en behandlingsmetod för social ångest och sociala svårigheter genom Virtual Reality teknik utvecklad av PRIMA barn och ungdomspsykiatri, Handen. Målgruppen för projektet är ungdomar med social fobi och social ångest, med eller utan autismdiagnos, en grupp som ofta har ett stort lidande och hög frånvaro i skolan. Dessa ungdomar löper risk att bli hemmasittare och segregerade från stora delar av samhället.
Målsättningen har varit att öka möjlighet samt motivation till behandling för denna patientgrupp, genom att möjliggöra exponering för situationer som annars är svåra att besöka för patient och terapeut tillsammans.

Metoden innebär att patienter med hjälp av filmsekvenser filmade med 360-graderskamera och VR-glasögon får uppleva en simulerad fysisk närvaro av utvalda, utmanande sociala situationer. Exempel på situationer är att betala i en butik, tala inför klassen, åka kollektivtrafik samt småprata med jämnåriga. Genom detta ges möjlighet till både exponering för ångestskapande situationer och social färdighetsträning. Användandet av filmade situationer ger patienten möjlighet att träna på samma situation upprepade gånger i en trygg miljö samt möjlighet att utveckla sina sociala färdigheter. Syftet är att detta ska leda till ett minskat undvikande av situationer som skola, köpcenter, sociala sammanhang och kollektivtrafik hos målgruppen.

Med hjälp av medel från Innovationsfonden har ett 20-tal filmer med olika svårighetsgrad kunnat produceras. Dessa har utvecklats i samråd med psykologer och läkare och utgör grunden för behandlingen. Under året har behandling påbörjats med ett flertal patienter på PRIMAS barn och ungdomspsykiatriska mottagning i Handen. Resultatet har hittills varit väldigt positivt där patienterna har upplevt minskad ångest och känt en minskad begränsning i vardagen. Inom kort kommer behandling inledas på PRIMA:s övriga mottagningar i Järva, Botkyrka och på Södermalm.
Planer finns även på att sammanställa filmerna i en digital App där patienter får möjlighet att träna hemma i egen takt.

Då metoden kan användas både på mottagningar och i hemmet finns en god möjlighet att nå ut till en bredare grupp ungdomar än annars är möjligt.