Utbildning

Flertalet vårdenheter inom DSAB har idag läkemedelsservice och därmed ett fastställt bassortiment i sina läkemedelsförråd. Efterfrågan av läkemedel som inte finns i bassortimenten, så kallade sällanläkemedel, upplevdes som väldigt stor, samt önskemål om att få hjälp att skaffa fram dessa. Syftet med projektet var att kartlägga i vilken omfattning sällanläkemedel efterfrågades och hur mycket tid som lades på denna hantering. Målet var att få anställa ytterligare en farmaceut för att kunna hantera dessa läkemedel.

Projektpresentation

• För medel från innovationsfonden anställdes en farmaceut som arbetade 50 procent.
• Ett telefonnummer för sällanläkemedel skapades som alla vårdenheter kunde ringa då de saknade ett läkemedel.
• En ordinarie farmaceut arbetade cirka 75 procent med att hantera sällanläkemedel på sjukhuset.
• Läkemedel togs från tre större sällanläkemedelsförråd som fanns sedan tidigare på sjukhuset på olika kliniker.
• Läkemedlen skickades via rörpost till respektive vårdenhet.
• Följande dokumenterades:
  Läkemedel:
  - ATC-kod
  - Vårdenhet
  - Antal
  - Kostnad per tablett
  - Vilket sällanförråd som läkemedlet togs ifrån

Under perioden 190923 - 200131 efterfrågades cirka 600 olika läkemedel vid 1854 tillfällen av cirka 40 olika vårdenheter. Tidsåtgången var i genomsnitt fem timmar/dag. Ytterligare en farmaceut har nu anställts till Läkemedelsenheten. 3-4 läkemedelsautomater för sällanläkemedel kommer att köpas in för att optimera hantering och användning av sällanläkemedel på sjukhuset.

Ansvarig verksamhet: Danderyds sjukhus.

Syftet är att förbättra patientsäkerheten och den kirurgiska vården genom att introducera den evidensbaserade smartphone-appen SIMPL och att möjliggöra systematisk återkoppling mellan handledande kirurg och ST-läkare i operationssalen.

Enkätundersökningar har visat att den återkoppling ST-läkaren får efter att ha opererat med handledande kirurg är högst personberoende och av varierande. Det finns stora kunskapsluckor inom den kirurgiska utbildningsprocessen, ett exempel är att det saknas data på hur många ingrepp en genomsnitts ST-läkare behöver för att kunna operera patientsäkert och självständigt. Vi vet heller inte mycket om hur patientutfall påverkas av utbildningskvalité. Strukturerad fortlöpande och frekvent återkoppling avseende kirurgisk prestation i operationssalen är mycket viktigt, för att objektivt skapa de bästa förutsättningarna för att ST-läkarna ska kunna lära sig säkert och effektivt. I Sverige finns en avsaknad av återkopplingskultur och i nuläget får ST-läkaren uppskattningsvis 1-3 formella återkopplingar/år avseende kirurgisk teknik.

Vi har anpassat och introducerat den evidensbaserade smartphone appen SIMPL (The Society for Improving Medical Professional Learning) för att främja återkopplingsprocessen. SIMPL består av tre frågor som handledande kirurg besvarar med totalt fem knapptryckningar, enkelt och snabbt verktyg som ska kunna användas i den klinisk verksamheten efter varje operation. ST-läkaren skapar en begäran om utvärdering efter att ha opererat tillsammans med handledande kirurg. Denne besvarar sedan samma tre frågor i appen för att stimulera det självreflektiva lärandet.

Handledande kirurg får ST-läkarens begäran om utvärdering i sin mobil och besvarar följande frågor:

1. Hur mycket vägledning (assistans) behövde jag ge till ST-läkaren för att operationen skulle fortskrida framåt på ett säkert och effektivt sätt? (Zwisch-skalan, 4-gradig)
2. Gradera ST-läkarens sammantagna prestation för fallet, (5-gradig skala)
3. Gradera fallets svårighetsgrad (3-gradig skala)

Därefter kan handledaren använda appens dikteringsfunktion för att ge extra tips som återkoppling. Detta gör det enkelt att snabbt ge återkoppling efter varje operation. SIMPL är en icke-kommersiell app som är skapad av ett forskningsteam för forskning och utbildning. Vår förhoppning är att detta projekt ska öka den systematiska återkopplingen i den kliniska verksamheten, förbättra den kirurgiska utbildningen och således även den kirurgiska vården för patienterna.

På sikt är visionen att SIMPL ska kunna bli ett etablerat verktyg för återkoppling i den kirurgiska utbildningen under Svensk Kirurgi. SIMPL data skulle även kunna användas som underlag för verksamhetschefer, handledare och studierektorer för att snabbt kunna sätta in åtgärder om någon ST-läkare inte verkar följa den förväntade utvecklingskurvan.

Dessutom finns möjligheter att expandera dess användningsområde till alla kirurgiska specialiteter. Framtida studier med hjälp av SIMPL är att exempelvis med hjälp av olika operationsregister (Svenskt bråckregister, Gallriks och Blindtarmsregistret) kunna undersöka om det finns kopplingar mellan inlärningskurvor och patientutfall.

På grund av rådande Covid-19-pandemi har projektet inte fortskridit enligt plan. Projektledare har arbetat i krisstab på Vo Anestesi Södertälje Sjukhus from mars 2020. Besöksförbud på sjukhuset och rekommenderat hemmaarbete från konsulter har påverkat möjligheten till progress inom projektet. Teknisk utrustning som beställts från Kina har påverkats negativt på grund av pandemin.

Syftet är att testa och utvärdera en digital metod för åskådliggörande och kartläggning av arbetssätt och rörelsemönster i ett vårdrum. Initialt ett vårdrum där kontrollerade rörelsemönster och arbetssätt är av största vikt för att inte riskera att skada en patient, till exempel genom kontaminering av steril utrustning eller ett öppet operationssår under pågående kirurgi. Vidare kan arbetssätt och rörelsemönster i ett akutrum i samband med trauma vara värdefulla att beskriva i syfte att förbättra och effektivisera de arbetssätt som syftar till ett patientsäkrare omhändertagande.

En övergripande strategi inom hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete handlar om att standardisera och effektivisera arbetssätt och behandlingsstrategier. Till detta krävs det effektiva och användarvänliga verktyg och metoder för att beskriva och utvärdera de arbetssätt som utförs och appliceras i olika situationer. Det finns både ett värde av att kunna dokumentera och visualisera arbetssätt i autentisk miljö utan att störa det pågående arbetet samt att ta fram användarvänliga metoder som gör det enkelt att mäta som rutin i vardagen.

Inom dataspelsvärlden finns i dag långt gående digital utrustning för 3d- visualisering och spårning av människor på en uppmätt yta. Detta är något som även används i andra sammanhang där människa och digital värld ska interagera.

Projektet ämnar testa OpenPtrack-konceptet eller liknande visualisering i ett operationsrum för att beskriva rörelsemönster under pågående kirurgiskt ingrepp. Datainsamlingen planeras att genomföras med hjälp av kamerasensorer som positioneras perifert i ett operationsrum, sedan dokumenteras närvarande personals rörelsemönster i relation till typ av kirurgisk behandling. Olika kirurgiska ingrepp har olika behov av positionering av medicinskteknisk utrustning, placering av operationsbord samt instrumentbord, vilket kommer tas hänsyn till i analysering av rörelsemönster. Anpassning av hård- och mjukvara behöver på grund av projektets komplexitet ske i samarbete med IT-konsult.

Analysering planeras i samarbete med metodkunniga inom akademi och industri på konsultuppdrag, vilka innehar kompetens inom renrumsteknik, installationsteknik och rumsfunktion på operationsavdelning. Analysfasen påbörjas omgående efter att datainsamlingen inleds då metoden är ny samt för att skapa möjligheter till justeringar under pilotprojektet.

Ansvarig verksamhet: Södertälje Sjukhus 

Siffror vid inskrivning på MVC visar på ett stigande BMI bland kvinnor i fertil ålder. Målet med ”Viktig-mottagningen” är att skapa en specialistmottagning på Södersjukhuset dit gravida kvinnor med BMI>35 kommer att remitteras för ett bättre omhändertagande under sin graviditet.

Ungefär 25 procent av svenska kvinnor är idag feta vid inskrivning på MVC (BMI>30). Siffrorna stiger och ser om möjligt ännu värre ut globalt. WHO:s milleniemål 4 och 5 har fokuserat på detta problem. Allt arbete som bidrar till att minska onödiga dödsfall/ skador av unga kvinnor och deras barn bör enligt WHO ges högsta prioritet.

Målet med ”Viktig-projektet” är att anta utmaningen och förbereda och planera för denna stora grupp av kvinnor som faktiskt redan finns i vår kliniska vardag. Att utveckla ett användbart kliniskt protokoll, ett protokoll som är genomtänkt och till vissa delar redan använt i andra delar av världen, måste vara av största vikt. I dagsläget möter vi dessa kvinnor kontinuerligt och slås nästan varje gång av hur dåligt förberedda de är. Att vara gravid och föda barn med en kraftig övervikt är en stor risk. För kvinnan, för barnet men också för vården. Många gånger görs olika (mer eller mindre) farliga ingrepp på dessa kvinnor. Detta borde kunna undvikas med en bättre förberedelse och kunskap. Tiden är nu mogen att använda denna metod i kliniskt bruk, det vill säga att överföra kunskapen från de flertaliga vetenskapliga studierna till den mer kliniska obstetriska vardagen. Parallellt med en sådan implementering krävs samtidigt en mycket noggrann hälsoekonomisk analys, där alla ekonomiska aspekter vid införandet av detta vävs in tillsammans med den rent kliniska nyttan.

Målet med ”Viktig-projektet” är att skapa en specialistmottagning (Viktig- mottagningen) på Södersjukhuset dit kvinnor med BMI>35 kommer att remitteras för ett bättre omhändertagande under sin graviditet. Andelen kvinnor BMI> 35 på kliniken är idag cirka 150/år.

Vid besök 1 kommer kvinnan att träffa ”sin förlossningsläkare”. En bedömning av hennes aktuella hälso-tillstånd, medicinering och eventuellt tidigare komplikationer kommer att göras utifrån ett konstruerat protokoll, och en enskild planering för kvinnans graviditet kommer att göras. Ungefär en månad innan beräknad förlossning kommer kvinnan på nytt erbjudas ett besök hos sin förlossningsläkare, och då också ett besök hos anestesiolog ingår. Ett besök hos en samtalsbarnmorska kommer också att erbjudas, och tydlig enskild plan inför förlossning (vaginal/operativ) kommer att upprättas för varje kvinna.

Parallellt med detta arbete kommer ett arbete av karaktären ”kliniskt omhändertagande” att påbörjas. En sluten FB-grupp kommer att konstrueras, där kvinnorna kommer kunna nå vården dagtid, och där en chatt funktion kommer att finnas. Gruppen kommer att bemannas av barnmorska varje eftermiddag måndag-fredag. Med denna funktion kommer kvinnorna kunna söka hjälp omgående hos dem som har ansvaret för henne och hennes graviditet. De kommer också kunna kommunicera med andra kvinnor i liknande situation.

Vidare kommer en genomgång göras av behovet av nya hjälpmedel på kliniken anpassade för denna patientgrupp. Allt från tillräckligt stora patientkläder, tillräckligt stora instrument till en bättre övervakning av mor och barn vid födandet.

Syftet med ”Viktig-mottagningen” är att erbjuda en modern och bättre förlossningsvård för gravida kvinnor med BMI>35.

Smart Training Platform är en simulator för teamträning inom vårdsektorn. Mobilitet och kort uppstartstid ger möjlighet till träning på den egna vårdavdelningen.

Smart Training Platform (STP) har sedan starten snabbt kommit ut i produktion. Redan efter första månaden efter fondomgång 1 så användes simulatorn vid teamträning på den första vårdavdelningen. Sedan dess har simulatorn använts på Kardiolog- , ortoped- och operations-avdelning, IVA, Dagvård, Pre- och Postop. På Fastighetssektionen har den använts för för lokalplanering och Klinisk driftsättning för orientering i nya lokaler. Försvarsmakten har använt STP för traumaövningar med en version med fokus på triage och behandlingsalgoritmer.

Tack vare att STP är mobil och har kort uppstartstid skapas unika möjligheter till träning på den egna vårdavdelningen och på så sätt kortare ställtider och fler får träna och möjlighet att träna oftare för att säkerställa rutiner och kompetens.

STP vårdavdelningssimulering
STP är en vårdavdelningssimulator för träning av multipla händelser likt den miljö vårdpersonal är verksam i. I denna miljö tränas kommunikation, SBAR, resursplanering, checklistor, algoritmer, rondning med mera beroende på behov.

STP akutvårdssimulering
STP i akutvårdssimulering fokuserar på triage, behandlingsalgoritmer och behandlingschecklistor. Realistiska störmoment som exempelvis ljud och larm ger en verklighetstrogen övningsmiljö.

STP lokal och flytt planering
STP, i detta sammanhang också kallad Tabletop av fastighetssektionen, håller reda på lokalbeståndet med egenskaper som ytor. Ventilation. ålder samt samtliga ritningar. Här kan användaren analysera kapacitet på hissar, service, kassafunktion mm. STP har främst använts för att förbereda och lära av hur nya lokaler kommer att fungera och effekten av en viss flyttplanering.

Ansvarig verksamhet: Södersjukhuset.

Magtarmskolan vill öka familjers kunskap om funktionella magtarmsjukdomar, IBS, funktionell buksmärta och funktionell dyspepsi. Vi ger en multidisciplinär utbildning för barn och ungdomar 8–17 år. Förväntan är att ökad kunskap ger mindre besvär.

Funktionella magtarmsjukdomar hos barn och unga är vanligt, cirka 10 procent. Några utvecklar så stora besvär att de får betydande funktionsinskränkning. Den medicinska behandling som kan erbjudas är begränsad. Kognitiv beteendeterapi har visats framgångsrik men utbudet är begränsat och behandlingsinsatsen är tidskrävande för familjen.

För vuxna som drabbas av den funktionella magtarmsjukdomen IBS (irritabel tarm) erbjuds IBS-skola, som innebär ett fåtal utbildningstillfällen med gastroenterolog, psykolog och dietist. Utvärderingar har visat väsentligt minskade magtarmsymptom och förbättrad livskvalitet hos vuxna efter sådan IBS-skola. För barn finns bara någon enstaka lokal, etablerad IBS-skola i Sverige, och ingen i Region Stockholm.

Vi vill göra patientutbildning om detta vanliga tillstånd tillgänglig för fler barn, unga och deras föräldrar. I maj-september 2020 startade vi ett pilotprojekt på Specialistmottagning barn och unga, Liljeholmen. Vid två tillfällen om två timmar har läkare, dietist och psykolog föreläst för grupper om 5–7 barn-föräldrapar. Innehållet i föreläsningarna är evidensbaserat och tar upp frågor som: Hur vanligt är funktionell magtarmsjukdom? Vad beror det på? Hur yttrar det sig? Vad finns det för behandling, inklusive psykologisk behandling? Kostens betydelse. Hur är prognosen? Deltagarna har fått möjlighet att ställa frågor. Antalet deltagare per tillfälle fick reduceras med anledning av pandemin, men totalt har vi haft 26 deltagare, varav 19 deltog båda gångerna.

Omfattande digitala utvärderingar görs av nöjdhet med kursen och symptom före och efter deltagandet.

Utvärdering av symptomförbättring kommer att ske våren 2021. Om Magtarmskolan visar sig genomförbar och ger positiva effekter är våra planer att skapa en digital magtarmskola. Att hänvisa denna stora patientgrupp bland unga till den digitala Magtarmskolan skulle då vara första steget efter de läkarbesök i primärvård som behövs för att fastställa diagnosen.

Ansvarig verksamhet: Astrid Lindgrens barnsjukhus, Huddinge.