Akutvård

SMS-livräddare är ett system för frivilliga insatser vid livshotande tillstånd. Med hjälp av en smartphoneapplikation kan frivilliga livräddare med utbildning i hjärt-lungräddning larmas att hämta närmaste hjärtstartare samt utför hjärt-lungräddning i händelse av ett plötsligt hjärtstopp i deras närhet. SMS-livräddare började i Stockholm 2010 och har nu spridits till mer än halva Sverige och i hela Danmark.

Region Stockholm har testat hur avancerade mobila 5G-tjänster kan användas för att stärka patientsäkerhet och kommunikation inom sjukvården. Tjänsterna kan komma att användas inom ambulans-, akutsjukvård och för driften av vårdfastigheter.

Exempel är att ett videosamtal från ambulanspersonal vid skadeplats förbereda mottagande sjukhus. På så vis kan sjukhuset direkt se vilka åtgärder som behöver sättas in redan innan patienten kommer fram. Målet är snabbare behandlingar som kan minska lidandet och rädda fler liv.

Genom att utveckla en teknisk lösning baserad på befintlig infrastruktur kombinerat med på marknaden tillgängliga system för positionering, kan beslutsfattare förses med realtidsinformation vilket stödjer effektivare ledning och resursfördelning vid händelser med stort skadeutfall.

Projektet ska utveckla och pröva ett digitalt system som stöd för hälso- och sjukvårdens ledningsorganisation vid händelser med stort skadeutfall. Särskild sjukvårdsledning har till uppgift att leda hälso- och sjukvårdens insatser genom att åstadkomma inriktning och samordning så att rätt resurs används på rätt sätt utifrån de skadades behov. Händelser med stort skadeutfall är generellt förknippade med svårigheter att snabbt fastställa antalet skadade och skadornas allvarlighetsgrad. Brist på information komplicerar ledning och samordning av sjukvårdens resurser.

Syftet är att förse ledningsorganisationen med realtidsinformation genom att utveckla och pröva en teknisk lösning. Med realtidsinformation säkerställs tillgången till kritiskt beslutsunderlag och ledningsförmågan stärks och därmed kan hållbara och livsavgörande beslut fattas. Den konventionella metoden att registrera skadade sker i dag manuellt med papper och penna följt av manuell inmatning i journalsystem. Värdefull tid går förlorad när efterfrågad information måste inväntas eller eftersökas.

Genom att anbringa en utrustning (tagg) med unikt ID-nummer på varje patient (vristband/armband) kan information snabbt läsas via en applikation som används av de vårdutförare som omhändertar patienterna. All data presenteras i realtid och systemet kan överföra information till befintliga journalsystem. För att enkelt och effektivt kommunicera realtidsdata används dashboards på ledningsplatser som ett stöd för att fatta beslut. Test och systematisk utvärdering av systemet kommer att ske i testmiljöer samt vid övningar i ordinarie verksamhet.

Det unika med projektet är att dataöverföring sker under hela den akuta vårdkedjan, det vill säga från patientens första kontakt med ambulanssjukvården till akutmottagning vidare till slutenvårdsenhet. Med tekniken kan olika ledningsnivåer i realtid överblicka antal skadade, prioritet och/eller vitalparametrar och geografisk position. Digitala informationssystem som medger insamling och sammanställning av realtidsdata gynnar den katastrofmedicinska handlingsberedskapen och stödjer såväl beslutsfattande som resursfördelning som i förlängningen räddar liv.

Inom ramen för projektet deltar företag i samverkan med akademin (KI och KTH) och verksamheten. Medel från innovationsfonden har möjliggjort framtagande av en första prototyp. Projektledningen behöver tid att nätverka, förankra, processa och skapa förutsättningar för att ta projektet vidare till nästa nivå dvs att testa och förfina och utveckla prototyper, applikationer, webbkartor, och dashboards tillsammans med behovsägare/användare. Aktörer inom totalförsvarets uppbyggnad har visat stort intresse för projektet och samverkan sker med Försvarsmaktens utvecklingsgrupp sjukvård och Socialstyrelsen. Under intensiva skeden av Covid-19-pandemin var informationsbehovet stort för särskild sjukvårdsledning. En framtida lösning ska kunna stödja ledningsorganisationen oavsett typ av händelse (terrorattentat, pandemi).

Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet testar genomförbarhet i att från SOS Alarm genom Everdrone som flygoperatör med ett automatiserat drönarsystem, larma ut, transportera och leverera en hjärtstartare till platsen för ett misstänkt hjärtstopp.

Årligen rapporteras cirka 6000 fall av plötsligt hjärtstopp från ambulanssjukvården, endast 10 procent överlever. Med tidig hjärt-lungräddning (HLR) och en tidig strömstöt från en hjärtstartare kan uppemot 70 procent överleva. Drönare utrustade med hjärtstartare har visat stor potential i att kunna larmas ut vid ett misstänk hjärtstopp som ett komplement till ambulans.

Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet, Everdrone AB samt SOS Alarm AB har i samverkan utvecklat ett med larmcentralen fullt integrerat drönarsystem för livräddning i samband med plötsligt hjärtstopp.

I en världsunik studie med tillstånd av transportstyrelsen testas nu genomförbarhet i att från SOS Alarm genom Everdrone som drönaroperatör (figur 2) med ett automatiserat system, larma ut, transportera och leverera en hjärtstartare till platsen för ett misstänkt hjärtstopp som ett komplement till ambulans.

Primärt utfallsmått är andelen fall (procent) där drönaren larmats ut och korrekt levererat en hjärtstartare på adressen. Dessa fall utvärderas liksom tidsaspekter och handhavande av såväl larmoperatörer som flygledare och drönarpiloter. Datainsamling sker i perioden 1 juni till 31 december dagligen mellan klockan 08:00-22:00 utifrån totalt tre drönarsystem placerade inom Säve flygplats kontrollerade luftrum. Total når systemet cirka 80 000 invånare. Genomgång av bland annat ärenden och ljudfiler från 112-samtal, patientjournaler, flygoperativ data ligger till grund för analys.

Vårt övergripande mål är att ta IVA-uppföljningen till samma nivå som vi lyckats göra med våra postoperativa patienter. Hur många patienter får komplikationer efter att de skrivs ut från IVA? Hur många drabbas av hjärtinfarkt, akut njursvikt, lunginflammation och stroke?

Vi har byggt en applikation i Qlikview som för patienter utskrivna från IVA rapporterar komplikationer i realtid.

Här ses pneumoni och stroke inom 30, respektive 60 dagar post-IVA. Här ses även risk för myokardinfarkt och sårinfektion.

Systemet har stor potential, både som forskningsverktyg och som instrument för kliniska förbättringsprojekt.

I en förstudie om framtidens drönartransporter har Region Stockholm analyserat förutsättningarna för att använda drönare mellan regionens akutsjukhus och vilken nytta det skulle innebära.

Mellan akutsjukhusen finns regelbundet ett behov av snabba transporter och idag går den trafiken med olika typer av fordon, främst last- och transportbilar. Drönartransporter har en potential som transportsätt för vissa mindre paket men förutsättningarna att bedriva robust drönartrafik i storstadsmiljö behöver undersökas ytterligare. Denna förstudie identifierar flera punkter för fortsatt utredning och analys.

Väderförhållanden som temperatur, is och vind påverkar flygförhållanden för drönare. Säkerhetsfrågor och praktiska detaljer kring logistik lyfts också fram i förstudien. Transportkostnaden för en enskild drönartransport är idag betydligt högre än motsvarande transport med bil. Drönartransporter kan ge andra fördelar, som att säkerställa att rätt gods kommer till rätt plats i tid, vilket skulle kunna ge robustare produktionsmöjligheter för sjukhusens operationer och behandlingar av patienter. Med elektriskt drivna drönare kan små godsmängder transporteras mer hållbart och med betydligt mindre miljöpåverkan än när samma mängd gods transporteras med bil.

Drönarlogistiken är fortfarande i ett mycket tidigt skede på en marknad som är under utveckling. Den tekniska utvecklingen och regelverken för drönare är samtidigt under snabb förändring. Inom Region Stockholm har ett tidigare projekt sett över möjligheten med drönartransporterade hjärtstartare i Norrtälje, och ett projekt om mobil olycksplatsinformation över video kan också komma att involvera drönare.